X

Lagar och andra regler om arbetsmiljö

I arbetsmiljölagen finns de allmänna krav som gäller för miljön på jobbet. En annan viktig lag är arbetstidslagen. Det finns även föreskrifter.

Arbetsmiljölagen 

Syftet med arbetsmiljölagen, AML, är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Där står det till exempel att arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö. 

I arbetsmiljölagen finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.

Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet:

  • tekniska 
  • fysiska 
  • arbetsorganisatoriska 
  • sociala 
  • arbetets innehåll 

Läs mer: Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverket

Arbetstidslagen

I arbetstidslagen, ATL, regleras hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år, och i vilken utsträckning man har rätt till pauser, raster eller måltidsuppehåll. Den tar även upp jourtid och beredskap och vad som gäller för nattvila.

Läs mer: Arbetstidslagen, Arbetsmiljöverket

Föreskrifter

Arbetsmiljöverket ger också ut föreskrifter som mer i detalj tar upp de krav och skyldigheter som ställs på arbetsmiljön. 

Läs mer: Föreskrifter, Arbetsmiljöverket

Kollektivavtal

Villkoren på jobbet kan även regleras i ett kollektivavtal som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fack. Om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen gäller endast lagarna. Lagarna är beslutade av Sveriges riksdag. 

Arbetsmiljölagstiftning i EU

En stor mängd åtgärder på arbetsmiljöområdet har vidtagits på grundval av artikel 153 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-direktiven är rättsligt bindande och medlemsstaterna måste införliva dem i sin nationella lagstiftning.

I EU-direktiven fastställs minimikrav och grundläggande principer, såsom principen om förebyggande åtgärder och riskbedömning, samt ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom finns det en rad EU-riktlinjer som har till syfte att underlätta genomförandet dels av EU-direktiv, dels av EU-standarder som antas av europeiska standardiseringsorganisationer.

Läs mer: Arbetsmiljölagstiftning, Europeiska arbetsmiljöbyrån

Följande avsnitt innehåller information om EU:s lagstiftning:

EU-direktiv om arbetsmiljö

Ett direktiv är en rättsakt som regleras i EU-fördraget. Det är bindande i sin helhet och medlemsstaterna måste införliva det med sin nationella lagstiftning inom en fastställd tidsfrist.

Artikel 153 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger EU rätt att anta direktiv om säkerhet och hälsa på arbetsplatserna. Det övergripande ramdirektivet utgör tillsammans med andra direktiv med inriktning på specifika arbetsmiljöfrågor grunden i EU:s arbetsmiljölagstiftning.

Medlemsstaterna har rätt att anta strängare regler för att skydda arbetstagarna när de införlivar EU-direktiven med den nationella lagstiftningen, så lagkraven på arbetsmiljöområdet kan variera inom EU.

Läs mer: EU-direktiv om arbetsmiljö, Europeiska arbetsmiljöbyrån

EU-riktlinjer

Riktlinjer är icke bindande dokument som har till syfte att underlätta genomförandet av EU-direktiv.

Riktlinjer kan utfärdas i många olika former, till exempel som praktiska riktlinjer från Europeiska kommissionen med bästa metoder för att förebygga risker, rekommendationer från rådet, meddelanden från Europeiska kommissionen, överenskommelser mellan EU:s arbetsmarknadsparter och så vidare.

Läs mer: EU-riktlinjer, Europeiska arbetsmiljöbyrån

EU-standarder

En harmoniserad standard är en standard som har antagits av en av de europeiska standardiseringsorganisationerna – Europeiska standardiseringskommittén, Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) – efter en framställning från Europeiska kommissionen.

Den så kallade nya metoden är ett nyskapande sätt att åstadkomma teknisk harmonisering genom att dela upp ansvaret mellan EU som lagstiftare och de europeiska standardiseringsorganisationerna.

Läs mer: EU-standarder, Europeiska arbetsmiljöbyrån

Nationell arbetsmiljölagstiftning

I EU-direktiven fastställs minimikraven för arbetsmiljön på arbetsplatsen. EU-direktiven genomförs med hjälp av medlemsstaternas nationella lagstiftning.

Medlemsstaterna har rätt att anta strängare regler för att skydda arbetstagarna, men deras lagstiftning måste uppfylla minimikraven. Därför kan den nationella arbetsmiljölagstiftningen variera inom EU.

Läs mer: Nationell arbetsmiljölagstiftning, Europeiska arbetsmiljöbyrån

ILO

ILO, (International Labour Organization). En av ILO:s uppgifter är att utfärda konventioner och rekommendationer och flera av dessa rör arbetsmiljöfrågor.