Nytt internationellt avtal för ren luft och klimatarbete
Det reviderade så kallade Göteborgsprotokollet under FN:s Luftvårdskonvention har trätt ikraft. Syftet är att förbättra luftkvaliteten och stärka klimatarbetet.
Den här förändringen kommer att medföra minskningar av en rad skadliga föroreningar så som svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, flyktiga organiska föreningar och fina partiklar.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dödar luftföroreningar cirka 7 miljoner människor världen över varje år, varav cirka 8000 i Sverige, och utgör därmed världens överlägset största enskilda miljöhälsorisk. Forskning visar att barn är särskilt känsliga.
Luftföroreningar orsakar även stor miljöskada och är nära kopplade till klimatförändringar. Att rena luften är därför en viktig förutsättning för en hållbar utveckling och avgörande för att nå flera av de globala hållbarhetsmålen under FN:s agenda 2030.
Eftersom fossila bränslen är den främsta källan till både dödliga luftföroreningar och klimatförändringar kommer de åtgärder som nu behöver vidtas att både förbättra luftkvaliteten och stärka klimatarbetet. Göteborgsprotokollet är därmed ett exempel på hur flera miljöproblem kan hanteras på ett integrerat sätt.
I år är det 40 år sedan det internationella miljösamarbetet inom Luftvårdskonventionen undertecknades. Samarbetet omfattar 51 parter från Nordamerika, Europa, Centralasien och Kaukasus och är unik i sitt slag. Sedan år 1979 har man förhandlat fram åtta bindande avtal för att minska utsläppen av olika typer av luftföroreningar.