Branschlaglista för
Sinf medlemsföretag

Föreskriften handlar om hjälpåtgärder vid olycksfall och akut sjukdom som omedelbart måste vidtas på plats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner. Med krisstöd avses det psykiska och sociala omhändertagandet vid olyckor och akuta krissituationer. På varje arbetsställe ska finnas den beredskap och de rutiner som behövs med hänsyn till verksamhetens art och särskilda risker.

Visa lagen i fulltext

Mervärdesskatt ska betalas till staten enligt denna lag. Till staten ska också betalas belopp som i en faktura eller liknande handling betecknats som mervärdesskatt, även om beloppet inte utgör mervärdesskatt enligt denna lag.

Visa lagen i fulltext

EU:s dataskyddsförordning/GDPR gäller från den 25 maj 2018, det är en tvingande EU-författning som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) och Personuppgiftsförordningen (1998:1191) att gälla och istället införs det en ny lag (SFS 2018:218) och förordning (SFS 2018:219) som kompletterar dataskyddsförordningen. I denna förordning ges kompletterande föreskrifter beträffande sådan behandling av personuppgifter som omfattas av personuppgiftslagen (1998:204).

Visa lagen i fulltext

Med företagshemlighet avses i denna lag sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt.

Visa lagen i fulltext

Denna lag innehåller bestämmelser om aktiebolag. Bestämmelserna avser: – bildande av aktiebolag (2 kap.), – bolagsordning (3 kap.), – aktierna (4 kap.), – aktiebok (5 kap.), – aktiebrev (6 kap.), – bolagsstämma (7 kap.), – bolagets ledning (8 kap.), – revision (9 kap.), – allmän och särskild granskning (10 kap.), – ökning av aktiekapitalet, utgivande av nya aktier, upptagande av vissa penninglån, m.m. (11 kap.), – fondemission (12 kap.), – nyemission av aktier (13 kap.), – emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier…

Visa lagen i fulltext

Lagen om anställningsskydd syftar till att reglera rättigheter och skyldigheter för arbetsgivare och arbetstagare vid anställning. Den ska trygga arbetstagares anställning och motverka osakliga uppsägningar. Lagen gäller för alla arbetstagare och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor, med vissa undantag. Syftet är att skapa förutsägbarhet och trygghet på arbetsmarknaden. Den reglerar anställningsformer, uppsägning, turordning, och omplacering. Lagen främjar samverkan och förhandling vid personalneddragningar. Den innehåller även bestämmelser om varsel och förhandling vid arbetsbrist. Krav - generella Arbetsgivare ska grunda uppsägningar på saklig grund, antingen personliga skäl eller arbetsbrist, och objektivt kunna motivera beslutet. De måste följa reglerna om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Innan uppsägning ska arbetsgivaren undersöka möjligheten till omplacering inom verksamheten. Uppsägningar ska alltid meddelas skriftligt till arbetstagaren och innehålla anledningen till uppsägningen. Arbetsgivaren är skyldig att varsla fackliga organisationer i god tid innan uppsägningar sker, särskilt vid större neddragningar. Arbetsgivaren ska följa reglerna om anställningsformer, såsom tillsvidareanställning och tidsbegränsade anställningar, och kan inte utan giltig anledning kringgå lagen genom upprepade tidsbegränsade anställningar. Vid tvister ska arbetsgivare och arbetstagare försöka lösa tvisten genom förhandling, ofta med förmedling av fackliga organisationer eller Arbetsdomstolen. Lagstiftningen förutsätter att arbetsgivaren upprättar och bevarar dokumentation som kan styrka saklig grund för uppsägning. Kontrollpunkter - generella

1. Saklig grund: Säkerställs att alla uppsägningar är dokumenterat och motiverade med saklig grund?
2. Turordning: Finns rutiner för att korrekt tillämpa turordningsregler vid arbetsbrist?
3. Omplacering: Genomförs en rimlig prövning av omplaceringsmöjligheter innan uppsägning?
4. Varsel: Säkerställs att fackliga organisationer varslar i enlighet med lagens krav vid planerade uppsägningar?
5. Anställningsformer: Följs reglerna avseende användning av tidsbegränsade anställningar för att undvika otillåtna omgåelser?

Visa lagen i fulltext

Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Om anmälan om arbetsskada föreskrivs även i förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

Visa lagen i fulltext

Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning syftar till att ge arbetstagare rätt till ledighet för att kunna delta i utbildning. Den omfattar både anställda i offentlig och privat verksamhet. Lagen har som övergripande mål att främja kunskapsutveckling och kompetenshöjning utan att arbetsgivare godtyckligt ska kunna neka ledighet. Rätten till ledighet är kopplad till en viss anställningstid och villkoras av verksamhetens behov. Lagen reglerar också möjligheten att skjuta upp ledigheten, hantering av tvister, skydd mot ogiltig uppsägning vid ledighetsutnyttjande samt rätten att återgå till samma eller likvärdig tjänst efter utbildning. Vidare fastställs särskilda bestämmelser för ledighet kopplad till facklig utbildning och koncernförhållanden. Krav - generella Arbetstagare som vid ledighetens början har varit anställda minst sex månader hos arbetsgivaren, eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren, har rätt till ledighet för utbildning. För facklig utbildning gäller inte kravet på anställningstid. Arbetsgivare har rätt att uppskjuta ledigheten om verksamhetsskäl föreligger, men ska omedelbart underrätta arbetstagaren och, om kollektivavtal finns, också den lokala arbetstagarorganisationen. Om uppskov över sex månader önskas krävs samtycke från lokal facklig organisation eller huvudorganisation. Om ledigheten inte beviljas inom två år från framställning har arbetstagaren rätt att få frågan prövad av domstol. Vid prövning ska hänsyn tas till både arbetstagarens önskemål och verksamhetens behov. Prioritet ges till fackligt utbildade och arbetstagare utan grundläggande utbildning. Arbetsgivare får inte säga upp eller avskeda arbetstagare på grund av att denne begär eller utnyttjar sin rätt till ledighet enligt lagen. Sådan ogiltig uppsägning kan ogiltigförklaras genom domstolsbeslut. Efter avslutad ledighet ska arbetstagaren återinsättas i samma eller likvärdig anställningsställning. Arbetstagare som avbryter sin utbildning har rätt att återgå i arbete under vissa förutsättningar och med särskild tidsfrist för arbetsgivaren att acceptera återgången. Kollektivavtal får träffa undantag och preciseringar i vissa delar av lagen, under förutsättning att arbetstagarorganisation som är central enligt MBL deltagit i avtalsförhandlingar och godkänt avtalet. Vid tvist om tillämpning av lagen eller kollektivavtal får lokal arbetstagarorganisation yttra sig och dess mening gäller tills slutligt avgörande föreligger. Ersättning för skada kan utgå om någon part åsidosätter lagen eller kollektivavtalsbestämmelser. Kontrollpunkter - generella

• Anställningstid Finns rutiner för att verifiera att arbetstagare uppfyller anställningstidens krav för ledighet?
• Uppskovshantering Säkerställs att arbetsgivaren underrättar arbetstagare och lokal arbetstagarorganisation vid uppskov av ledighet?
• Återinsättning Har organisationen rutiner för att säkerställa att arbetstagare återinsätts i samma eller likvärdigt arbete efter ledigheten?
• Tvistlösning Finns dokumenterade processer för samråd med arbetstagarorganisationer vid tvister om ledighet?
• Skadeståndsanspråk Kontrolleras att skadeståndsanspråk hanteras inom föreskrivna tidsfrister och enligt lagens krav?

Visa lagen i fulltext

Arbetstidslagen reglerar arbetstidsförhållanden för att säkerställa god arbetsmiljö och skydd för arbetstagare. Lagen tillämpas på anställningsförhållanden där arbetstagare utför arbete under arbetsgivares ledning och kontroll. Den syftar till att begränsa den ordinarie arbetstiden, trygga vila, fritid och främja balans mellan arbete och fritid. Lagen omfattar även bestämmelser om övertid, jourtid och beredskapstid. Särskilda regler gäller för minderåriga och vissa yrkesgrupper. Lagen bidrar till att förebygga ohälsa genom reglering av hur länge och när arbetet får bedrivas. Arbetstidslagens regler ska tillämpas så att de bidrar till en säker och hälsosam arbetsmiljö. Den skapar förutsättningar för effektiv arbetstidens planering och kontroll. Syftet är också att säkerställa att arbetstiden inte medför negativa konsekvenser för den anställdes fysiska och psykiska hälsa. Krav - generella Arbetsgivare ska fastställa ordinarie arbetstid som normalt inte får överstiga 40 timmar per vecka. Arbetstiden skall fördelas jämnt så långt som möjligt och anpassas till arbetstagarnas behov. Övertid får endast användas i undantagsfall och är begränsad till maximalt 200 timmar per kalenderår. Arbetsgivare ska säkerställa att arbetstagare får en dygnsvila om minst 11 timmar i följd per 24-timmarsperiod och en sammanhängande veckovila om minst 36 timmar. Rast ska ges för att arbetstagaren ska kunna vila under pågående arbetspass. Jour- och beredskapstjänstgöring ska regleras så att arbetstiden räknas enligt särskilda bestämmelser. Arbetsgivaren ska dokumentera arbetstid och kontrollera att gränser för övertid och vila efterlevs. Arbetstidsförkortning och möjligheter till flextid kan införas efter lokala avtal, men grundläggande bestämmelser om maximal arbetstid och vila får inte åsidosättas. Mindreårigas arbetstid är särskilt begränsad enligt lagen för att skydda deras hälsa och utveckling. Kontrollpunkter - generella

1. Arbetstidsregistrering: Finns det rutiner för att dokumentera och följa upp arbetstider inklusive övertid?
2. Vilotider: Säkerställs att arbetstagare får föreskriven dygns- och veckovila?
3. Övertidsanvändning: Kontrollera att övertid endast används i undantagsfall och inom lagstadgade gränser?
4. Jour och beredskap: Har organisationen rutiner för hur jour- och beredskapstid hanteras och räknas in i arbetstid?
5. Minderårigas arbete: Följ er rutiner för att säkerställa att minderårigas arbetstid inte överskrider lagens begränsningar?

Visa lagen i fulltext

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Visa lagen i fulltext

REACH (EG nr 1907/2006) är en EU-förordning med syfte att skydda människors hälsa och miljön mot risker från kemikalier genom att kräva informationsinsamling, riskbedömning, godkännande och begränsning. Den inför en europeisk kemikaliemyndighet (ECHA). Regeln gäller för tillverkning, import, användning och marknadsföring av ämnen, blandningar och varor inom EU/EES. • Alla ämnen som tillverkas eller importeras i volymer ≥ 1 ton/år måste registreras hos ECHA med data om farliga egenskaper och säker användning. • ECHA utvärderar registreringsunderlag och ämnens risker, kan kräva mer data eller åtgärder. • Vissa ämnen kräver särskilt tillstånd för användning (bilaga XIV) om de är särskilt farliga, exempelvis cancerogena, mutagena eller persistenta. • Begränsningar kan införas för vissa ämnen eller användningar för att skydda hälsa och miljö. • Säkerhetsdatablad och exponeringsscenarier ska ingå för farliga ämnen och blandningar och kommuniceras i hela distributionskedjan. • Rollen som tillverkare, importör, distributör eller nedströmsanvändare bestämmer vilka skyldigheter företaget har. • Återvunna ämnen omfattas också av reglerna men undantag från registrering kan gälla om ämnet redan är registrerat. Krav på företag • Tillverkare/importör måste registrera ämnen innan de släpps ut på marknaden, inklusive att lämna fullständigt underlag till ECHA. • Nedströmsanvändare måste följa säkerhetsdatablad och exponeringsscenarier; avvikelser kräver egen kemikaliesäkerhetsrapport. • Distributörer ska vidarebefordra information om farliga ämnen och riskhanteringsåtgärder i leverantörskedjan. • Producenter/importörer av varor måste informera om ämnen som finns i varor när de överstiger 0,1 % viktprocent och finns på kandidatlistan. • Om företaget använder ämnen som kräver tillstånd (bilaga XIV) måste ansökan göras eller användningen upphöra. ECHA – REACH-förordningen ECHA – Kandidatlistan över SVHC-ämnen Kemikalieinspektionen – Reachförordningen