Branschlaglista för
Maskinentreprenörerna

Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Om anmälan om arbetsskada föreskrivs även i förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

Visa lagen i fulltext

Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lag (1994:579). Denna lag gäller, med den inskränkning som anges i 4 §, varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. I fråga om fartygsarbete gäller lagen även när svenska fartyg används till sjöfart utanför Sveriges sjöterritorium.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning Föreskriften AFS 2023:11 från Arbetsmiljöverket reglerar användningen av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning för att säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö. • Krav på att arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning ska vara säker att använda och inte utgöra risker för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. • Tydliga ansvarsområden för arbetsgivare att tillhandahålla lämplig utrustning, instruktioner och utbildning för dess användning samt för att säkerställa att den används korrekt. • Föreskriften betonar vikten av att kontinuerligt övervaka och underhålla arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning för att säkerställa dess effektivitet. • Krav på att arbetsgivare ska dokumentera och följa upp användningen av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning för att säkerställa efterlevnad av föreskrifterna.

Visa lagen i fulltext

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön Föreskriften AFS 2023:14 från Arbetsmiljöverket reglerar gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön för att skydda arbetstagarnas hälsa. • Fastställer gränsvärden för olika ämnen och substanser i luften på arbetsplatser för att minimera risken för skadlig exponering. • Tydliga ansvarsområden för arbetsgivare att mäta luftkvaliteten och vidta åtgärder för att säkerställa att gränsvärdena inte överskrids. • Föreskriften betonar vikten av att förebygga och minska risken för luftvägssjukdomar och andra hälsoproblem relaterade till luftvägsexponering. • Krav på att arbetsgivare ska informera och utbilda sina anställda om riskerna med luftvägsexponering och hur de kan skydda sig mot skadliga ämnen.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner riktar sig till tillverkare och leverantörer av maskiner och syftar till att säkerställa att dessa produkter är säkra för användning innan de släpps ut på marknaden. Föreskrifterna bygger på EU-direktiv och reglerar hur maskiner ska utformas, tillverkas och kontrolleras. • Föreskrifterna omfattar krav på att maskiner ska vara CE-märkta och uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som ställs enligt maskindirektivet. • Tillverkare måste genomföra riskbedömningar och dokumentera att maskinen är konstruerad för att minimera olycksrisker i enlighet med gällande säkerhetsstandarder. • Maskiner ska genomgå tekniska kontroller och tillverkaren ska utfärda en försäkran om överensstämmelse, vilket visar att produkten uppfyller alla tillämpliga krav. • Importörer och distributörer har ansvar för att säkerställa att de maskiner de tillhandahåller uppfyller föreskrifterna och ska kunna tillhandahålla dokumentation och certifiering vid behov.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet Föreskriften AFS 2023:15 från Arbetsmiljöverket reglerar genomförandet av medicinska kontroller i arbetslivet för att säkerställa arbetstagarnas hälsa och säkerhet. • Fastställer krav på arbetsgivare att genomföra medicinska kontroller för arbetstagare som exponeras för särskilda risker eller belastningar i arbetsmiljön. • Tydliga riktlinjer för vilka arbetstagare som bör genomgå medicinska kontroller och med vilken frekvens dessa bör utföras. • Föreskriften betonar vikten av att de medicinska kontrollerna genomförs av kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal samt att resultaten används för att förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och skador. • Krav på att arbetsgivare ska tillhandahålla information och utbildning till arbetstagarna om syftet och fördelarna med medicinska kontroller samt deras rättigheter och skyldigheter i samband med dessa kontroller.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar Föreskriften AFS 2023:2 från Arbetsmiljöverket syftar till att reglera planering och organisering av arbetsmiljöarbete för arbetsgivare och fastställa deras grundläggande skyldigheter. • Arbetsgivare måste säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö för sina anställda genom att identifiera och bedöma risker samt vidta åtgärder för att förebygga olyckor och ohälsa. • Tydliga krav ställs på arbetsgivare att informera, utbilda och involvera sina anställda i arbetsmiljöarbetet för att skapa medvetenhet och engagemang. • Föreskriften specificerar krav på dokumentation och uppföljning av arbetsmiljöarbetet för att säkerställa efterlevnad och kontinuerlig förbättring av arbetsmiljön.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter Föreskriften AFS 2023:3 från Arbetsmiljöverket reglerar projektering och byggarbetsmiljösamordning och fastställer grundläggande skyldigheter för aktörer inom byggsektorn. • Krav på att arbetsmiljöhänsyn ska integreras redan i projekteringsfasen för att identifiera och åtgärda risker i byggprocessen. • Tydliga ansvarsområden för olika aktörer inom byggsektorn för att säkerställa samordning och kommunikation kring arbetsmiljöfrågor. • Föreskriften betonar vikten av att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete genom hela byggprocessen för att minimera risker för olyckor och ohälsa. • Specificerar krav på dokumentation och rapportering av arbetsmiljöåtgärder för att säkerställa efterlevnad och kontroll av föreskrifterna.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön Föreskriften AFS 2023:10 från Arbetsmiljöverket reglerar hanteringen av risker i arbetsmiljön och ger vägledning för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsplats. • Krav på att arbetsgivare ska identifiera, bedöma och hantera risker i arbetsmiljön för att förebygga olyckor och ohälsa hos arbetstagare. • Tydliga ansvarsområden för arbetsgivare att dokumentera och följa upp riskhanteringsprocessen samt informera och utbilda sina anställda om riskerna på arbetsplatsen. • Föreskriften betonar vikten av att skapa en systematisk och kontinuerlig process för att hantera och minska risker i arbetsmiljön. • Krav på att företag ska samarbeta med arbetstagare och deras representanter för att identifiera och åtgärda risker samt förbättra arbetsmiljön.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall genom att specificera säkerhetskrav för olika arbetsområden. Föreskrifterna träder i kraft den 1 januari 2025. De omfattar följande arbetsområden: • Arbete med djur • Arbete med risk för exponering för asbest • Berg- och gruvarbete • Byggnads- och anläggningsarbete • Dykeriarbete • Frisörarbete • Hamnarbete • Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer • Arbete i kylda livsmedelslokaler • Mast- och stolparbete • Provning med över- eller undertryck • Reparation och service av fordon och fordonsmotorer • Rök- och kemdykning • Smältning och gjutning av metall • Sprängarbete • Arbete med vinterväghållning och snöskottning på tak • Arbete med djur: Arbetsgivaren ska säkerställa att stall, inredningar och stängsel är utformade och underhålls så att arbetet kan utföras säkert. Arbetstagarna ska kunna sätta sig i säkerhet snabbt vid behov. • Arbete med risk för exponering för asbest: Arbetsgivaren ska ansöka om tillstånd för arbete som innebär risk för asbestexponering. Det krävs utbildning och medicinska kontroller för arbetstagare som utför sådant arbete. • Berg- och gruvarbete: Arbetsgivaren ska genomföra undersökningar och riskbedömningar för att identifiera och hantera risker. Det ställs krav på ventilation, säkra utrymningsvägar och lämpliga anordningar för att skydda arbetstagare vid hantering av bulklast. • Byggnads- och anläggningsarbete: Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetsmiljön är säker genom att identifiera och hantera risker, samt att arbetstagare har nödvändiga kunskaper och utbildning för att utföra arbetet säkert. • Dykeriarbete: Arbetsgivaren ska säkerställa att dykeriarbete planeras och utförs på ett säkert sätt, med hänsyn till de specifika risker som förekommer vid sådant arbete. • Frisörarbete: Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall vid frisörarbete, inklusive hantering av kemikalier och ergonomiska risker. • Hamnarbete: Arbetsgivaren ska säkerställa att hamnarbete utförs på ett säkert sätt, med särskild hänsyn till risker vid hantering av gods och användning av maskiner. • Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer: Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att skydda arbetstagare och miljön vid arbete med genetiskt modifierade mikroorganismer, inklusive riskbedömningar och säkerhetsåtgärder. • Arbete i kylda livsmedelslokaler: Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagare som arbetar i kylda livsmedelslokaler skyddas mot kyla och andra arbetsmiljörisker. • Mast- och stolparbete: Arbetsgivaren ska säkerställa att mast- och stolparbete planeras och utförs på ett säkert sätt, med hänsyn till fallrisker och andra specifika risker. • Provning med över- eller undertryck: Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att skydda arbetstagare vid provning med över- eller undertryck, inklusive riskbedömningar och säkerhetsåtgärder. • Reparation och service av fordon och fordonsmotorer: Arbetsgivaren ska säkerställa att reparation och service av fordon och fordonsmotorer utförs på ett säkert sätt, med hänsyn till kemiska och fysiska risker. • Rök- och kemdykning: Arbetsgivaren ska säkerställa att rök- och kemdykning planeras och utförs på ett säkert sätt, med särskild hänsyn till de specifika risker som förekommer vid sådant arbete. • Smältning och gjutning av metall: Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att skydda arbetstagare vid smältning och gjutning av metall, inklusive hantering av höga temperaturer och farliga ämnen. • Sprängarbete: Arbetsgivaren ska säkerställa att sprängarbete planeras och utförs på ett säkert sätt, med hänsyn till risker för explosion och stenkast. • Arbete med vinterväghållning och snöskottning på tak: Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att skydda arbetstagare vid vinterväghållning och snöskottning på tak, inklusive hantering av fallrisker och kalla temperaturer.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete syftar till att förbättra arbetsmiljön genom att fastställa grundläggande skyldigheter för arbetsgivare. Detta innefattar att identifiera, förebygga och hantera risker på arbetsplatsen på ett strukturerat sätt. • Arbetsgivare ska genomföra regelbundna och systematiska riskbedömningar av arbetsmiljön. • Det krävs att arbetsgivare vidtar åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbete.

Visa lagen i fulltext

Ny lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter börjar gälla den 1 juli 2019 och då upphör Tobakslag (1993:581). Två äldre tobakslagar utgår. Det blir förbud mot att röka på uteserveringar, entréer, perronger och lekparker. Det införs tillståndsplikt på tobaksförsäljning. Denna lag syftar till att begränsa de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och liknande produkter samt med exponering för rök från tobak och utsläpp från liknande produkter. Denna lag innehåller bestämmelser om tobak, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning och om användningen av njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak. I lagen finns bestämmelser om - produktkrav och rapporteringsskyldighet (2 kap.), - märkning och förpackning (3 kap.), - marknadsföring (4 kap.), - handel (5 kap.), - rökfria miljöer (6 kap.), - tillsyn (7 kap.), - avgifter (8 kap.), - överklagande (9 kap.), - straffbestämmelser och förverkande (10 kap.), och - bemyndiganden (11 kap.). Tobaksproduktdirektivets bestämmelser om spårbarhet och säkerhetsmärkning börjar gälla den 20 maj 2019.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser Föreskriften AFS 2023:12 från Arbetsmiljöverket reglerar utformningen av arbetsplatser för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö. • Krav på att arbetsplatser ska utformas så att de är säkra och ergonomiskt anpassade för arbetstagarna. • Tydliga ansvarsområden för arbetsgivare att planera och utforma arbetsplatserna samt att tillhandahålla lämplig utrustning och ergonomiska hjälpmedel. • Föreskriften betonar vikten av att ta hänsyn till arbetstagarnas behov och individuella förutsättningar vid utformningen av arbetsplatserna. • Krav på att arbetsgivare ska följa ergonomiska principer och riktlinjer för att minska risken för arbetsrelaterade skador och ohälsa.

Visa lagen i fulltext

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om; - sortering av brännbart avfall - undantag från kravet att brännbart avfall skall förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall - undantag från förbuden mot deponering av utsorterat brännbart avfall organiskt avfall och - dispens för deponering av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall.

Visa lagen i fulltext

Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Ikraftträdande 2007-01-01, överg.best.

Visa lagen i fulltext

Föreskrifter (NFS 2020:5) om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret innehåller bestämmelser om vilka uppgifter om farligt avfall som ska antecknas enligt avfallsförordningen, hur antecknade uppgifter ska lämnas till avfallsregistret och vilka uppgifter som ska lämnas till Naturvårdsverket. Föreskriften gäller från 2020-08-01.

Visa lagen i fulltext

Avfallsförordning (2020:614) reglerar hanteringen av avfall i Sverige för att förebygga avfall, främja återanvändning, säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö samt uppfylla EU-krav på spårbarhet och rapportering. Förordningen omfattar klassificering, utsortering, insamling, transport, behandling och rapportering av både farligt och icke-farligt avfall. Den gäller för verksamhetsutövare, kommuner, transportörer och andra aktörer i avfallskedjan. • Avfall ska klassificeras och farligt avfall särskilt identifieras enligt bilaga med avfallskoder. • Matavfall, förpackningsavfall, elavfall, bygg- och rivningsavfall samt spillolja ska sorteras ut separat; separat insamlat avfall får inte förbrännas. • Trädgårds- och parkavfall definieras som bioavfall och har egna avfallskoder. Om avfallet innehåller invasiva främmande arter måste det hanteras särskilt så att spridning förhindras och får inte behandlas som vanligt bioavfall (till exempel genom kompostering). • Viss avfallshantering, som transport av större mängder eller farligt avfall, kräver särskilt tillstånd från länsstyrelsen, medan annan hantering är anmälningspliktig. • Transport och hantering av farligt avfall omfattas av anteckningsskyldighet med detaljerad information om mängder, datum, transportörer och mottagare. • Uppgifterna ska lämnas till Naturvårdsverkets elektroniska avfallsregister och sparas i minst tre år. • Farligt avfall som transporteras inom Sverige ska alltid åtföljas av ett transportdokument med specificerade uppgifter. • Kommuner ska rapportera årligen om insamlat kommunalt avfall till Naturvårdsverket, som vidare rapporterar till EU. Krav på företag • Avfallsproducenter: dokumentera och rapportera farligt avfall, säkerställ korrekt sortering inklusive separat hantering av trädgårdsavfall med invasiva arter, och lämna uppgifter till avfallsregistret. • Transportörer: ha tillstånd eller göra anmälan, föra anteckningar och upprätta transportdokument vid farligt avfall. • Insamlare, handlare och mäklare: anmäla sin verksamhet till länsstyrelsen och föra detaljerade anteckningar. • Behandlare av avfall: dokumentera mottagande, behandling och vidare hantering samt rapportera till Naturvårdsverket. • Verksamhetsutövare: kontrollera att mottagare av avfall har nödvändiga tillstånd eller anmälningar innan avfall lämnas över. Relevanta länkar: Naturvårdsverket – Avfall och återvinning Avfall Sverige

Visa lagen i fulltext

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2020:1) om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler gäller från 2020-08-01. Ersätter SÄIFS 1998:7, SÄIFS 2000:4, SÄIFS 1990:2, SÄIFS 1996:2. Denna författning innehåller bestämmelser om hantering av brandfarlig gas och aerosolbehållare med brandfarligt innehåll. Bestämmelserna gäller inte för: - gasinstallationer i fordon, - gasinstallationer i fartyg som regleras i annan författning, - ammoniak, - ledningssystem för naturgas i gasfas med drifttryck överstigande 4 bar (0,4 MPa) övertryck. Bestämmelserna riktar sig till den som ska hantera, eller hanterar, brandfarlig gas eller aerosolbehållare med brandfarligt innehåll. Bestämmelserna innehåller inga produkt-, konstruktions- eller tillverkningskrav.

Visa lagen i fulltext

Denna författning reglerar vilka undantag från tillståndsplikt som gäller vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Syftet är att ange vilka volymer och situationer där hantering av sådana ämnen får ske utan krav på tillstånd, för att underlätta säker och lagenlig hantering samt förebygga olyckor. Författningen omfattar både yrkesmässig och icke yrkesmässig hantering. Undantagen är särskilt relevanta för verksamheter med små eller normala mängder brandfarliga gaser och vätskor, i syfte att minska administrativ börda samtidigt som säkerheten upprätthålls. Den preciserar också vilka typer av gaser och vätskor undantagen gäller för och klargör definitions- och tillämpningsfrågor. Krav - generella Verksamheter som hanterar brandfarliga gaser och vätskor i mängder som överskrider angivna gränsvärden får inte bedriva sådan hantering utan giltigt tillstånd från behörig myndighet. Hantering av brandfarliga gaser och vätskor i yrkesmässig publik verksamhet får undantas från tillståndsplikt endast om mängderna understiger de fastställda volymgränserna beroende på inomhus- eller utomhusanvändning. Icke yrkesmässig hantering av brandfarliga gaser och vätskor är tillståndsfri inom angivna volymgränser för exempelvis gasol, aerosoler och vätskor med särskilda flampunkter. Vid hantering på flera skilda platser inom samma verksamhet gäller tillståndspliktens undantag per plats, förutsatt att verksamheterna är helt separerade och oberoende av varandra. Undantagen gäller för specifika typer av brandfarliga gaser, vätskor och aerosoler, inklusive sådana i fordon, köldmedium i enhetsaggregat samt brandfarliga vätskor använda vid lantbruksverksamhet enligt angivna villkor. Kontrollpunkter - generella

1. Tillståndsfri hantering: Finns rutiner för att säkerställa att hantering av brandfarliga gaser och vätskor inte överskrider tillståndsfria mängder?
2. Volymkontroll: Säkerställs att volymer av brandfarliga ämnen vid varje plats är dokumenterade och överensstämmer med tillståndsundantagen?
3. Platsseparering: Har organisationen verifierat att hantering på flera platser är åtskild så att undantag kan tillämpas per plats?
4. Tillståndshantering: Är rutiner för ansökan och förnyelse av tillstånd vid hantering över angivna gränser etablerade och aktuella?
5. Typ av ämnen: Kontrolleras att endast gaser och vätskor som definieras enligt författningen hanteras inom respektive undantag?

Visa lagen i fulltext

Rekommendationer om buller från byggplatser (till 2 kap. och 26 kap. 19 § miljöbalken). Rådet ersätter och upphäver PU 1975:5. Innehåller råd om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått för buller från bullrande bygg- och anläggningsverksamhet. Ikraftträdande: 2004-12-09

Visa lagen i fulltext

Denna lag syftar till att förebygga att mobila maskiner och motorer till dessa skadar eller orsakar olägenheter för människors hälsa eller för miljön genom utsläpp av avgaser och andra föroreningar samt genom buller.

Visa lagen i fulltext

Denna författning reglerar tekniska krav på konstruktion, tillverkning, installation och kontroll av cisterner med anslutna rör- och slangledningar för brandfarliga vätskor. Även korrosionsskyddssystem omfattas samt kompetenskrav för certifierande och kontrollerande organ. Syftet är att säkerställa säker hantering av brandfarliga vätskor och förebygga olyckor genom robust konstruktionsstandard och effektiva kontrollrutiner. Författningen tillämpas på cisterner större än 1 m³ och rörledningar större än DN 50, inklusive installation och återkommande kontroller. Definitioner skiljer mellan cisterner och rörledningar ovan mark och i marken, samt deras korrosionsbeständighet (K- eller S-typ). Reglerna ska garantera att anordningarna är trygga att använda under normala och förutsägbara driftförhållanden, att de är korrosionsskyddade och skyddade mot risker som överfyllning, tryckvariationer och elektriska faror. De omfattar även krav på certifiering och ackreditering av kontrollorgan samt undantagsmöjligheter. Krav - generella Cisterner och anslutna ledningar ska vara konstruerade, tillverkade och installerade med material och metoder som säkerställer hållbarhet, tryckbeständighet, tätning, korrosionsskydd och väderbeständighet. Svetsar ska utföras av certifierad personal enligt tekniskt korrekta metoder. Cisterner ska märkas med tillverkningsdata och utrustas med inspektionsöppningar för kontroll och underhåll. Anslutningar för fyllning måste vara spillfria, spärrbara och utformade för att motverka antändning från statisk elektricitet. Cisterner större än 1 m³ och vissa typer av vätskor ska ha överfyllningsskydd som automatiskt avbryter påfyllning. Tryck-vakuumventiler, stängventiler och avluftningsledningar ska installeras och fungera för att skydda mot farligt tryck och brandrisk. Cisterner över viss storlek och placerade utomhus ska ha åskskydd. Korrosionsskyddssystem ska appliceras av kompetent personal och certifieras enligt fastställda krav. Konstruktionskontroll och tillverkningskontroll av cisterner och rörledningar ska utföras av ackrediterade kontrollorgan innan anordningar får tas i bruk. Kontroll omfattar material, konstruktion, svetsmetoder och tryckprovning. Levererade produkter ska levereras med dokumentation och instruktioner på svenska. Installationskontroll ska säkerställa korrekt montering, funktion och dokumentation före driftsättning. Revisionskontroll krävs vid reparationsarbete, skador, mediabyte eller efter flyttning av cistern. Återkommande kontroll ska genomföras periodiskt för att upptäcka och åtgärda skador eller defekter relaterade till säkerhet och integritet. Kontrollorgan och certifieringsorgan ska vara ackrediterade enligt nationella regler och ha adekvat utbildning, utrustning och kompetens för att utföra kontroller och certifieringar enligt författningens krav. Dokumentationen ska arkiveras och rapporteras till tillsynsmyndigheter vid behov. Kontrollpunkter - generella

1. Dokumentation: Finns tillverkningsskylten med korrekt uppsatta uppgifter på varje cistern?
2. Installation: Har cisterner och rörledningar installerats enligt tillverkarens instruktioner och författningens krav?
3. Överfyllningsskydd: Är överfyllningsskydd installerade och kontrollerade där det krävs och fungerar automatiskt?
4. Kontroller: Genomförs konstruktions-, tillverknings-, installations-, revisions- och återkommande kontroller av ackrediterade organ enligt angivna intervaller?
5. Korrosionsskydd: Är korrosionsskyddssystem applicerade, certifierade och kontrollerade enligt föreskrivna metoder och instruktioner?

Visa lagen i fulltext

Innehåller bestämmelser om kriterier och förfaranden vid mottagning av avfall till deponier, provtagning, mätning, provtagningsmetoder samt bestämmelser om insamling och omhändertagande av deponigas. Ersätter/upphäver NFS 2001:14

Visa lagen i fulltext

Fluorerade växthusgaser (f-gaser) finns bl.a. i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning. Förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ersätts med två nya förordningar 1 januari 2017 – en om f-gaser (SFS 2016:1128) och en om ozonnedbrytande ämnen (SFS 2016:1129). Här finns regler om Förbud, Drift- och skötselinstruktioner, Läckagekontroll och begränsning av utsläpp, Återtagande av köldmedium, Register för mobil utrustning, Underrättelse och rapportering till tillsynsmyndigheten, Certifiering för personal och företag, Skötsel av anläggningar, Förutsättningar för att ett certifikat och intyg ska vara giltigt, Organ för ackreditering och certifiering, Undantag, Behörig myndighet, Tillsyn och avgifter.

Visa lagen i fulltext

Det är förbjudet att tillverka, använda, överlåta och saluhålla ozonnedbrytande ämnen. Den svenska förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ersätts med två nya förordningar den 1 januari 2017 – en om f-gaser (SFS 2016:1128) och en om ozonnedbrytande ämnen (SFS 2016:1129). Kompletterar EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen. Den innehåller avsnitt om Förbud, Undantag, Skyldighet att återta köldmedium, Periodiska läckagekontroller av brandskyddsutrustning, Behörig myndighet, Rapportering till Naturvårdsverket, Tillsyn och avgifter

Visa lagen i fulltext

Författningen MSBFS 2023:2 reglerar hantering av brandfarliga vätskor. Den gäller anordningar, byggnader och anläggningar där sådana vätskor hanteras. Syftet är att förebygga och begränsa risker för brand, explosion och spill. Den ska hindra olyckor och skador på liv, hälsa, miljö och egendom. Författningen omfattar bland annat krav på ventilation, placering, skyltning, skydd mot obehörigt förfarande samt hantering av spill och läckage. För reglering av transport gäller särskilda föreskrifter och undantag finns för vissa vätskor och fartyg. Avvikelse från regler kan medges i enskilda fall. Författningen innehåller också detaljerade tekniska och organisatoriska krav för lösa behållare, cisterner samt rör- och slangledningar. Den reglerar även särskilda förhållanden för bostäder och saluföring. Krav på utredning av risker och föreståndare för tillståndspliktig verksamhet framgår. Reglerna gäller från den 1 januari 2024 och ersätter tidigare föreskrifter inom området. Krav - generella Anordningar som används för brandfarliga vätskor ska vara täta, motståndskraftiga mot vätskor och föroreningar, lämpade för tryck och temperaturer samt återförslutningsbara när så krävs. Utrymmen där brandfarliga vätskor hanteras ska vara tillräckligt ventilerade för att undvika ångans ansamling och där mekanisk ventilation används ska denna säkerställas regelbundet. Ventilationens frånluft ska mynna på lämplig plats utan att ångor sprids till andra delar av byggnaden. Anordningar ska skyddas mot påkörningsskador och andra yttre påfrestningar genom placering eller fysiskt skydd. Placering ska också beakta risk för brandpåverkan, spridning av brand eller explosion samt möjligheter till utrymning vid brand. Lösa behållare ska vara godkända enligt transportföreskrifter, förslutna vid transport inom egen verksamhet och förvaras på avstånd från cisterner. Inomhusförvaring av större volymer lösa behållare med brandfarliga vätskor ska vara brandtekniskt avskild och utrustad med invallning eller annan lösning för att begränsa spridning vid spill. Cisterner ska ha säker och överskådlig lossningsplats med möjligheter att snabbt avbryta fyllning. Invallning ska finnas för att begränsa utsläpp och spill av brandfarlig vätska enligt föreskrivna volymer och placering. Inomhuscisterner för brandfarliga vätskor ska vara i brandcell med angiven brandteknisk klass. Rör- och slangledningar ska kunna stängas manuellt och snabbt vid nödsituation, vara ventilerade, motståndskraftiga och skyddade mot slitage. Rör i byggnad och i mark ska vara korrekt dokumenterade och skyddade mot skador. Slangledningar får användas temporärt eller där rörelse krävs och måste inspekteras regelbundet. Vid hantering av brandfarliga vätskor ska spill och läckage kunna omhändertas innan risk för spridning eller antändning uppstår. Släckutrustning ska finnas tillgänglig vid förvaring i större volymer. Skriftliga instruktioner ska finnas för drift, underhåll och hantering av spill. Obehörigt förfarande ska förhindras genom skydd av behållare och manövrerbara komponenter. Utredning om risker ska finnas, anpassad till verksamhetens omfattning, och en föreståndare ska utses med erforderliga befogenheter och kunskaper om verksamheten samt lagstiftning. Undantag från författningen kan medges av MSB i enskilda fall. Kontrollpunkter - generella

1. Anordningar: Finns anordningar som är täta, motståndskraftiga och lämpliga för hanteringen av brandfarliga vätskor?
2. Ventilation: Säkerställs att utrymmen där brandfarliga vätskor hanteras är tillräckligt ventilerade och att mekanisk ventilation underhålls?
3. Placering och skydd: Har anordningar skydd mot påkörning och är de placerade så att risk för brandspridning och utrymning beaktas?
4. Lösa behållare: Uppfyller lösa behållare krav på godkännande, förslutning under transport och brandmässig separering från cisterner?
5. Cisterner och invallning: Finns invallning eller annan teknisk lösning som kan ta hand om hela cisternvolymen vid spill?
6. Rör- och slangledningar: Är rör och slangledningar korrekt installerade, dokumenterade, skyddade och kan de stängas manuellt snabbt vid nödsituation?
7. Riskhantering och instruktioner: Finns skriftliga instruktioner och en upprättad riskutredning samt utsedd föreståndare med befogenheter?
8. Skyltning och obehörigt förfarande: Är områden där brandfarliga vätskor hanteras skyltade och skyddade mot obehörigt förfarande enligt volymkraven?

Visa lagen i fulltext

Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2021:10 om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor. Föreskrifterna träder i kraft den 1 januari 2022 och upphäver NFS 2017:5 Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor. Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor i cisterner ovan och i mark med anslutna rör- och slangledningar samt i lösa behållare, enligt i föreskrifterna angivna definitioner. Föreskrifterna innehåller krav på information till tillsynsmyndigheten och inom vattenskyddsområde krav på sekundärt skydd och kontroll av sekundärt skydd.

Visa lagen i fulltext

Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.