Branschlaglista för
Svensk Kablage Förening

Avfallsförordning (2020:614) reglerar hanteringen av avfall i Sverige för att förebygga avfall, främja återanvändning, säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö samt uppfylla EU-krav på spårbarhet och rapportering. Förordningen omfattar klassificering, utsortering, insamling, transport, behandling och rapportering av både farligt och icke-farligt avfall. Den gäller för verksamhetsutövare, kommuner, transportörer och andra aktörer i avfallskedjan. • Avfall ska klassificeras och farligt avfall särskilt identifieras enligt bilaga med avfallskoder. • Matavfall, förpackningsavfall, elavfall, bygg- och rivningsavfall samt spillolja ska sorteras ut separat; separat insamlat avfall får inte förbrännas. • Trädgårds- och parkavfall definieras som bioavfall och har egna avfallskoder. Om avfallet innehåller invasiva främmande arter måste det hanteras särskilt så att spridning förhindras och får inte behandlas som vanligt bioavfall (till exempel genom kompostering). • Viss avfallshantering, som transport av större mängder eller farligt avfall, kräver särskilt tillstånd från länsstyrelsen, medan annan hantering är anmälningspliktig. • Transport och hantering av farligt avfall omfattas av anteckningsskyldighet med detaljerad information om mängder, datum, transportörer och mottagare. • Uppgifterna ska lämnas till Naturvårdsverkets elektroniska avfallsregister och sparas i minst tre år. • Farligt avfall som transporteras inom Sverige ska alltid åtföljas av ett transportdokument med specificerade uppgifter. • Kommuner ska rapportera årligen om insamlat kommunalt avfall till Naturvårdsverket, som vidare rapporterar till EU. Krav på företag • Avfallsproducenter: dokumentera och rapportera farligt avfall, säkerställ korrekt sortering inklusive separat hantering av trädgårdsavfall med invasiva arter, och lämna uppgifter till avfallsregistret. • Transportörer: ha tillstånd eller göra anmälan, föra anteckningar och upprätta transportdokument vid farligt avfall. • Insamlare, handlare och mäklare: anmäla sin verksamhet till länsstyrelsen och föra detaljerade anteckningar. • Behandlare av avfall: dokumentera mottagande, behandling och vidare hantering samt rapportera till Naturvårdsverket. • Verksamhetsutövare: kontrollera att mottagare av avfall har nödvändiga tillstånd eller anmälningar innan avfall lämnas över. Relevanta länkar: Naturvårdsverket – Avfall och återvinning Avfall Sverige

Visa lagen i fulltext

Förordningen syftar till att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Ikraftträdande 2007-02-01

Visa lagen i fulltext

Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader.

Visa lagen i fulltext

Denna förordning innehåller bestämmelser om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning och om hantering av sådan utrustning. Förordningen är meddelad med stöd av 14 kap. 8 § miljöbalken i fråga om 3, 7-11, 13-33 och 35 §§ och i övrigt med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.

Visa lagen i fulltext

Fluorerade växthusgaser (f-gaser) finns bl.a. i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning. Förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ersätts med två nya förordningar 1 januari 2017 – en om f-gaser (SFS 2016:1128) och en om ozonnedbrytande ämnen (SFS 2016:1129). Här finns regler om Förbud, Drift- och skötselinstruktioner, Läckagekontroll och begränsning av utsläpp, Återtagande av köldmedium, Register för mobil utrustning, Underrättelse och rapportering till tillsynsmyndigheten, Certifiering för personal och företag, Skötsel av anläggningar, Förutsättningar för att ett certifikat och intyg ska vara giltigt, Organ för ackreditering och certifiering, Undantag, Behörig myndighet, Tillsyn och avgifter.

Visa lagen i fulltext

Det är förbjudet att tillverka, använda, överlåta och saluhålla ozonnedbrytande ämnen. Den svenska förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ersätts med två nya förordningar den 1 januari 2017 – en om f-gaser (SFS 2016:1128) och en om ozonnedbrytande ämnen (SFS 2016:1129). Kompletterar EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen. Den innehåller avsnitt om Förbud, Undantag, Skyldighet att återta köldmedium, Periodiska läckagekontroller av brandskyddsutrustning, Behörig myndighet, Rapportering till Naturvårdsverket, Tillsyn och avgifter

Visa lagen i fulltext

Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

Visa lagen i fulltext

Denna förordning gäller miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap. miljöbalken. I bilagan till denna förordning anges om en verksamhet eller åtgärd kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap. 6 § miljöbalken.

Visa lagen i fulltext

Denna förordning innehåller bestämmelser om tillståndsplikt och anmälningsplikt för verksamheter och åtgärder som avses i 9 kap. miljöbalken.

Visa lagen i fulltext

REACH (EG nr 1907/2006) är en EU-förordning med syfte att skydda människors hälsa och miljön mot risker från kemikalier genom att kräva informationsinsamling, riskbedömning, godkännande och begränsning. Den inför en europeisk kemikaliemyndighet (ECHA). Regeln gäller för tillverkning, import, användning och marknadsföring av ämnen, blandningar och varor inom EU/EES. • Alla ämnen som tillverkas eller importeras i volymer ≥ 1 ton/år måste registreras hos ECHA med data om farliga egenskaper och säker användning. • ECHA utvärderar registreringsunderlag och ämnens risker, kan kräva mer data eller åtgärder. • Vissa ämnen kräver särskilt tillstånd för användning (bilaga XIV) om de är särskilt farliga, exempelvis cancerogena, mutagena eller persistenta. • Begränsningar kan införas för vissa ämnen eller användningar för att skydda hälsa och miljö. • Säkerhetsdatablad och exponeringsscenarier ska ingå för farliga ämnen och blandningar och kommuniceras i hela distributionskedjan. • Rollen som tillverkare, importör, distributör eller nedströmsanvändare bestämmer vilka skyldigheter företaget har. • Återvunna ämnen omfattas också av reglerna men undantag från registrering kan gälla om ämnet redan är registrerat. Krav på företag • Tillverkare/importör måste registrera ämnen innan de släpps ut på marknaden, inklusive att lämna fullständigt underlag till ECHA. • Nedströmsanvändare måste följa säkerhetsdatablad och exponeringsscenarier; avvikelser kräver egen kemikaliesäkerhetsrapport. • Distributörer ska vidarebefordra information om farliga ämnen och riskhanteringsåtgärder i leverantörskedjan. • Producenter/importörer av varor måste informera om ämnen som finns i varor när de överstiger 0,1 % viktprocent och finns på kandidatlistan. • Om företaget använder ämnen som kräver tillstånd (bilaga XIV) måste ansökan göras eller användningen upphöra. ECHA – REACH-förordningen ECHA – Kandidatlistan över SVHC-ämnen Kemikalieinspektionen – Reachförordningen