Branschlaglista för
Svensk Plastindustriförening

Föreskrifter (NFS 2020:5) om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret innehåller bestämmelser om vilka uppgifter om farligt avfall som ska antecknas enligt avfallsförordningen, hur antecknade uppgifter ska lämnas till avfallsregistret och vilka uppgifter som ska lämnas till Naturvårdsverket. Föreskriften gäller från 2020-08-01.

Visa lagen i fulltext

Avfallsförordning (2020:614) reglerar hanteringen av avfall i Sverige för att förebygga avfall, främja återanvändning, säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö samt uppfylla EU-krav på spårbarhet och rapportering. Förordningen omfattar klassificering, utsortering, insamling, transport, behandling och rapportering av både farligt och icke-farligt avfall. Den gäller för verksamhetsutövare, kommuner, transportörer och andra aktörer i avfallskedjan. • Avfall ska klassificeras och farligt avfall särskilt identifieras enligt bilaga med avfallskoder. • Matavfall, förpackningsavfall, elavfall, bygg- och rivningsavfall samt spillolja ska sorteras ut separat; separat insamlat avfall får inte förbrännas. • Trädgårds- och parkavfall definieras som bioavfall och har egna avfallskoder. Om avfallet innehåller invasiva främmande arter måste det hanteras särskilt så att spridning förhindras och får inte behandlas som vanligt bioavfall (till exempel genom kompostering). • Viss avfallshantering, som transport av större mängder eller farligt avfall, kräver särskilt tillstånd från länsstyrelsen, medan annan hantering är anmälningspliktig. • Transport och hantering av farligt avfall omfattas av anteckningsskyldighet med detaljerad information om mängder, datum, transportörer och mottagare. • Uppgifterna ska lämnas till Naturvårdsverkets elektroniska avfallsregister och sparas i minst tre år. • Farligt avfall som transporteras inom Sverige ska alltid åtföljas av ett transportdokument med specificerade uppgifter. • Kommuner ska rapportera årligen om insamlat kommunalt avfall till Naturvårdsverket, som vidare rapporterar till EU. Krav på företag • Avfallsproducenter: dokumentera och rapportera farligt avfall, säkerställ korrekt sortering inklusive separat hantering av trädgårdsavfall med invasiva arter, och lämna uppgifter till avfallsregistret. • Transportörer: ha tillstånd eller göra anmälan, föra anteckningar och upprätta transportdokument vid farligt avfall. • Insamlare, handlare och mäklare: anmäla sin verksamhet till länsstyrelsen och föra detaljerade anteckningar. • Behandlare av avfall: dokumentera mottagande, behandling och vidare hantering samt rapportera till Naturvårdsverket. • Verksamhetsutövare: kontrollera att mottagare av avfall har nödvändiga tillstånd eller anmälningar innan avfall lämnas över. Relevanta länkar: Naturvårdsverket – Avfall och återvinning Avfall Sverige

Visa lagen i fulltext

Denna författning reglerar vilka undantag från tillståndsplikt som gäller vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Syftet är att ange vilka volymer och situationer där hantering av sådana ämnen får ske utan krav på tillstånd, för att underlätta säker och lagenlig hantering samt förebygga olyckor. Författningen omfattar både yrkesmässig och icke yrkesmässig hantering. Undantagen är särskilt relevanta för verksamheter med små eller normala mängder brandfarliga gaser och vätskor, i syfte att minska administrativ börda samtidigt som säkerheten upprätthålls. Den preciserar också vilka typer av gaser och vätskor undantagen gäller för och klargör definitions- och tillämpningsfrågor. Krav - generella Verksamheter som hanterar brandfarliga gaser och vätskor i mängder som överskrider angivna gränsvärden får inte bedriva sådan hantering utan giltigt tillstånd från behörig myndighet. Hantering av brandfarliga gaser och vätskor i yrkesmässig publik verksamhet får undantas från tillståndsplikt endast om mängderna understiger de fastställda volymgränserna beroende på inomhus- eller utomhusanvändning. Icke yrkesmässig hantering av brandfarliga gaser och vätskor är tillståndsfri inom angivna volymgränser för exempelvis gasol, aerosoler och vätskor med särskilda flampunkter. Vid hantering på flera skilda platser inom samma verksamhet gäller tillståndspliktens undantag per plats, förutsatt att verksamheterna är helt separerade och oberoende av varandra. Undantagen gäller för specifika typer av brandfarliga gaser, vätskor och aerosoler, inklusive sådana i fordon, köldmedium i enhetsaggregat samt brandfarliga vätskor använda vid lantbruksverksamhet enligt angivna villkor. Kontrollpunkter - generella

1. Tillståndsfri hantering: Finns rutiner för att säkerställa att hantering av brandfarliga gaser och vätskor inte överskrider tillståndsfria mängder?
2. Volymkontroll: Säkerställs att volymer av brandfarliga ämnen vid varje plats är dokumenterade och överensstämmer med tillståndsundantagen?
3. Platsseparering: Har organisationen verifierat att hantering på flera platser är åtskild så att undantag kan tillämpas per plats?
4. Tillståndshantering: Är rutiner för ansökan och förnyelse av tillstånd vid hantering över angivna gränser etablerade och aktuella?
5. Typ av ämnen: Kontrolleras att endast gaser och vätskor som definieras enligt författningen hanteras inom respektive undantag?

Visa lagen i fulltext

Denna förordning gäller brandfarliga och explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Denna förordning träder i kraft 2010-09-01. Genom förordningen upphävs förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor och Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1999:4) om avgifter för inspektionens verksamhet.

Visa lagen i fulltext

Lagen om brandfarliga och explosiva varor reglerar hantering, överföring och import av sådana varor i syfte att förhindra olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom. Den omfattar även åtgärder som minskar risken för brand och explosion samt motverkar obehörigt förfarande med dessa farliga varor. Lagen gäller inte transporter reglerade av transport av farligt gods eller användning av brandfarliga varor som drivmedel i vissa fordon. Den omfattar brandfarliga gaser, vätskor och reaktiva material samt explosiva ämnen, föremål och pyrotekniska varor avsedda att framkalla explosion eller pyroteknisk effekt. Krav - generella Den som hanterar, överför eller importerar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förebygga och begränsa olyckor och skador samt förebygga obehörig hantering. Tillståndspliktig verksamhet ska ha en utredning av riskerna och konsekvenser av brand eller explosion, samt tillgång till relevant kompetens anpassad till verksamhetens omfattning och varornas egenskaper. Föreståndare ska utses i tillståndspliktig verksamhet och godkännas eller anmälas till tillsynsmyndigheten beroende på varornas art. Byggnader och anläggningar där farliga varor hanteras ska vara säkert utformade med hänsyn till riskerna och placeras så att omgivningen skyddas. Den fysiska separeringen av olika varor får inte öka risken för skador genom brand eller explosion. Explosiva varor måste vara godkända enligt EES-regler eller nationell prövning innan marknadsföring. Vissa explosiva varor ska märkas med spårämnen för att möjliggöra upptäckt. Den som tillverkar, importerar eller släpper ut farliga varor på marknaden ska lämna relevant och väsentlig information om risker och säker hantering. Explosiva varor får endast överlåtas till behöriga aktörer. Den som hanterar explosiva varor, eller yrkesmässigt eller i större mängd brandfarliga varor, kräver tillstånd från statlig eller kommunal myndighet beroende på verksamhetens art och omfattning. Tillsyn bedrivs av behöriga myndigheter, inklusive marknadskontroll för varornas egenskaper och hantering. Myndigheterna har rätt att göra inspektioner, förelägga åtgärder och utdöma viten. Kontrollpunkter - generella

1. Aktsamhetsrutiner: Finns rutiner för att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder vid hantering av brandfarliga och explosiva varor?
2. Riskutredning: Säkerställs att riskutredning finns för tillståndspliktiga verksamheter enligt lagens krav?
3. Kompetens och föreståndare: Har organisationen utsedda föreståndare med godkänd kompetens för verksamhet med farliga varor?
4. Byggnadssäkerhet: Är byggnader och anläggningar utformade och placerade enligt lagens krav för att minimera brand- och explosionsrisk?
5. Informationshantering: Lämnas korrekt och fullständig information om varornas egenskaper och risker vid tillverkning, import och försäljning?
6. Tillstånd och överlåtelse: Kontrolleras att erforderliga tillstånd finns och att explosiva varor endast överlåts till behöriga mottagare?
7. Tillsynsberedskap: Säkerställs att organisationen lämnar handlingar och ger tillträde till tillsynsmyndigheter vid inspektion?

Visa lagen i fulltext

Förordningen syftar till att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Ikraftträdande 2007-02-01

Visa lagen i fulltext

Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader.

Visa lagen i fulltext

Denna författning reglerar hanteringen av brandfarliga gaser och vätskor där explosiv atmosfär kan uppstå och medföra risk för brand eller explosion. Den syftar till att förebygga sådana olyckor genom krav på tekniska och organisatoriska åtgärder för att förhindra explosiv atmosfär eller dess antändning. Författningen gäller främst yrkesmässig hantering och omfattar bedömning av riskområden, klassificering i zoner samt krav på utrustning och skyltning. Vidare tydliggör den ansvarsfördelning vid flervarvsplatser samt ställer krav på dokumentation och uppdatering av riskbedömningar vid förändrad verksamhet. Författningen utgör en viktig del i säkerhetsarbetet för att minimera risker kopplade till explosionsfarliga miljöer vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Krav - generella Verksamhetsutövare ska vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att först förhindra, sedan undvika antändning av explosiv atmosfär och till sist begränsa skador vid eventuell antändning. Riskområden med explosiv atmosfär ska identifieras och delas in i zoner (zon 0, zon 1 och zon 2) utifrån exponeringens varaktighet och frekvens. Varje zon ska bedömas både horisontellt och vertikalt samt klassificeras efter explosionsgrupp och temperaturklass. Verksamhetsutövaren ska göra en noggrann riskbedömning av potentiella antändningskällor i samband med all drift, inklusive underhåll och rengöring. Hantering får inte påbörjas om riskbedömningen visar på otillräckligt skydd mot antändning. Bedömningar och analyser av explosionsrisker ska dokumenteras. Dokumentationen ska omfatta egenskaper hos brandfarliga ämnen, möjliga tändkällor, relevanta utrymmen och installationer, instruktioner för arbete och spillhantering samt samordningsansvar. Ny eller reviderad riskbedömning ska göras vid väsentliga ändringar av verksamheten som kan påverka explosionsriskerna. Dokumentationen ska då uppdateras. Endast utrustning godkänd för explosionsfarlig miljö enligt gällande föreskrifter får användas i riskområden, med utrustningskategori anpassad till respektive zons klassificering. Vid platser där flera verksamhetsutövare hanterar brandfarliga gaser eller vätskor ska en av dem ha ansvar för samordning av skyddsarbetet. Riskområden ska tydligt märkas med varningsskyltar enligt fastställd utformning för att informera om förekomst av explosiv atmosfär. Kontrollpunkter - generella

1. Riskbedömning: Finns dokumenterad bedömning av riskområden och explosionszoner för hantering av brandfarliga gaser och vätskor?
2. Tekniska åtgärder: Säkerställs att tekniska och organisatoriska åtgärder genomförs för att förebygga och begränsa explosioner?
3. Utrustning: Används endast godkänd utrustning anpassad efter zonens explosionsrisk och utrustningskategori?
4. Samordning: Har ansvarig utsetts för samordning av skyddsarbetet där flera verksamhetsutövare är verksamma?
5. Skyltning: Finns korrekt och tydlig skyltning som varnar för explosiv atmosfär i riskområden?

Visa lagen i fulltext

Fluorerade växthusgaser (f-gaser) finns bl.a. i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning. Förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ersätts med två nya förordningar 1 januari 2017 – en om f-gaser (SFS 2016:1128) och en om ozonnedbrytande ämnen (SFS 2016:1129). Här finns regler om Förbud, Drift- och skötselinstruktioner, Läckagekontroll och begränsning av utsläpp, Återtagande av köldmedium, Register för mobil utrustning, Underrättelse och rapportering till tillsynsmyndigheten, Certifiering för personal och företag, Skötsel av anläggningar, Förutsättningar för att ett certifikat och intyg ska vara giltigt, Organ för ackreditering och certifiering, Undantag, Behörig myndighet, Tillsyn och avgifter.

Visa lagen i fulltext

Det är förbjudet att tillverka, använda, överlåta och saluhålla ozonnedbrytande ämnen. Den svenska förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ersätts med två nya förordningar den 1 januari 2017 – en om f-gaser (SFS 2016:1128) och en om ozonnedbrytande ämnen (SFS 2016:1129). Kompletterar EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen. Den innehåller avsnitt om Förbud, Undantag, Skyldighet att återta köldmedium, Periodiska läckagekontroller av brandskyddsutrustning, Behörig myndighet, Rapportering till Naturvårdsverket, Tillsyn och avgifter

Visa lagen i fulltext

Förordningen syftar till att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall, höja materialåtervinningen, begränsa miljö- och nedskräpningspåverkan samt säkerställa att producenter tar operativt/finansiellt ansvar för insamling och behandling. Den gäller för alla förpackningsmaterial och ställer krav på utformning, märkning, rapportering, insamlingssystem och finansiering. Kommunerna preciseras som ansvariga för insamling från hushåll (inkl. samlokaliserade verksamheter), medan godkända producentansvarsorganisationer (PRO) ansvarar för behandling och finansiering. • Bindande återvinningsmål per material (bl.a. minst 65 % totalt t.o.m. 2029 och 70 % därefter; glas 90 %, papper/kartong 85 %, plast 50 % t.o.m. 2029 och 55 % därefter; särskilda mål för trä, järn, aluminium samt returförpackningar). • Designkrav: förpackningar ska vara minimala, återanvändbara eller återvinningsbara; harmoniserade standarder (EN 13427–13432) kan användas för att visa uppfyllelse. • Plastflaskor: återvunnet innehåll och utförande. PET-flaskor minst 25 % återvunnet innehåll t.o.m. 2029; från 2030 ska engångsflaskor för dryck i plast innehålla minst 30 % återvunnet. Korkar/lock i plast ska vara fastsittande på dryckesbehållare. • Märkning: materialidentifiering enligt 97/129/EG; flaskor/burkar i retursystem ska pantmärkas med uppgift om system och pantbelopp; engångsmuggar i plast ska ha särskild SUP-märkning. • Producentansvar: producent måste före utsläppande på marknaden anlita eller tillhandahålla godkänd PRO; anmälan till Naturvårdsverket krävs (producent/ombud, grund för producentstatus, vald PRO). • Kommunal insamling: successiv utbyggnad till fastighetsnära insamling av papper, plast, glas, metall (fullt ut från 2027). Skrymmande fraktioner via lättillgängliga platser/ÅVC. Insamling även på torg/parker och andra populära platser. • PRO-krav: ta emot kommunalt insamlat avfall enligt marknadsandel, säkerställa sortering/behandling, bidra till mål, transparens (ägare, kunder, avgiftsprinciper), ställa finansiell säkerhet och ha intern kontroll. Separata regler för PRO som driver retursystem. • Ekonomi/rapportering: PRO betalar producentavgifter som finansierar kommunernas insamling samt årsavgift till NV. Producenter och PRO rapporterar årligen senast 31 mars (mängder per material, engångsprodukter, återvunnet plastinnehåll m.m.). Marknadsdrivna system för återanvändning/återvinning kan anmälas och omfattas av krav. Krav på företag (exempel): • Producent (tillverkare/importör/fyllare): Anlita godkänd PRO innan utsläppande på marknaden; anmälan till NV och årlig rapportering (senast 31/3) av mängder/material, inkl. SUP-produkter och dryckesflaskor. • Producent (dryck i plastflaska/metallburk): Säkerställ anslutning till retursystem; från 2029 får dryck endast säljas i förpackningar som ingår i retursystem. • Producent (plastflaskor för dryck): Uppfyll kraven på fastsittande kork/lock och återvunnet plastinnehåll (25 % PET t.o.m. 2029; 30 % för engångsflaskor från 2030); följ NV:s beräkningsföreskrifter. • Producentansvarsorganisation (PRO): Ta emot avfall enligt marknadsandel, ordna behandling/materialåtervinning, offentliggör avgiftsprinciper, ställ finansiell säkerhet och rapportera kvartals- och årsdata. • Verksamhetsutövare (icke-hushåll): Sortera ut förpackningsavfall per material och lämna till mottagningsplatser/avtalad aktör; anslut vid behov till marknadsdrivet återanvändnings-/återvinningssystem. Relevanta länkar Lagtext hos riksdagen (SFS 2022:1274) Naturvårdsverket – Producentansvar för förpackningar Avfallsförordningen (2020:614) – översikt

Visa lagen i fulltext

Författningen MSBFS 2023:2 reglerar hantering av brandfarliga vätskor. Den gäller anordningar, byggnader och anläggningar där sådana vätskor hanteras. Syftet är att förebygga och begränsa risker för brand, explosion och spill. Den ska hindra olyckor och skador på liv, hälsa, miljö och egendom. Författningen omfattar bland annat krav på ventilation, placering, skyltning, skydd mot obehörigt förfarande samt hantering av spill och läckage. För reglering av transport gäller särskilda föreskrifter och undantag finns för vissa vätskor och fartyg. Avvikelse från regler kan medges i enskilda fall. Författningen innehåller också detaljerade tekniska och organisatoriska krav för lösa behållare, cisterner samt rör- och slangledningar. Den reglerar även särskilda förhållanden för bostäder och saluföring. Krav på utredning av risker och föreståndare för tillståndspliktig verksamhet framgår. Reglerna gäller från den 1 januari 2024 och ersätter tidigare föreskrifter inom området. Krav - generella Anordningar som används för brandfarliga vätskor ska vara täta, motståndskraftiga mot vätskor och föroreningar, lämpade för tryck och temperaturer samt återförslutningsbara när så krävs. Utrymmen där brandfarliga vätskor hanteras ska vara tillräckligt ventilerade för att undvika ångans ansamling och där mekanisk ventilation används ska denna säkerställas regelbundet. Ventilationens frånluft ska mynna på lämplig plats utan att ångor sprids till andra delar av byggnaden. Anordningar ska skyddas mot påkörningsskador och andra yttre påfrestningar genom placering eller fysiskt skydd. Placering ska också beakta risk för brandpåverkan, spridning av brand eller explosion samt möjligheter till utrymning vid brand. Lösa behållare ska vara godkända enligt transportföreskrifter, förslutna vid transport inom egen verksamhet och förvaras på avstånd från cisterner. Inomhusförvaring av större volymer lösa behållare med brandfarliga vätskor ska vara brandtekniskt avskild och utrustad med invallning eller annan lösning för att begränsa spridning vid spill. Cisterner ska ha säker och överskådlig lossningsplats med möjligheter att snabbt avbryta fyllning. Invallning ska finnas för att begränsa utsläpp och spill av brandfarlig vätska enligt föreskrivna volymer och placering. Inomhuscisterner för brandfarliga vätskor ska vara i brandcell med angiven brandteknisk klass. Rör- och slangledningar ska kunna stängas manuellt och snabbt vid nödsituation, vara ventilerade, motståndskraftiga och skyddade mot slitage. Rör i byggnad och i mark ska vara korrekt dokumenterade och skyddade mot skador. Slangledningar får användas temporärt eller där rörelse krävs och måste inspekteras regelbundet. Vid hantering av brandfarliga vätskor ska spill och läckage kunna omhändertas innan risk för spridning eller antändning uppstår. Släckutrustning ska finnas tillgänglig vid förvaring i större volymer. Skriftliga instruktioner ska finnas för drift, underhåll och hantering av spill. Obehörigt förfarande ska förhindras genom skydd av behållare och manövrerbara komponenter. Utredning om risker ska finnas, anpassad till verksamhetens omfattning, och en föreståndare ska utses med erforderliga befogenheter och kunskaper om verksamheten samt lagstiftning. Undantag från författningen kan medges av MSB i enskilda fall. Kontrollpunkter - generella

1. Anordningar: Finns anordningar som är täta, motståndskraftiga och lämpliga för hanteringen av brandfarliga vätskor?
2. Ventilation: Säkerställs att utrymmen där brandfarliga vätskor hanteras är tillräckligt ventilerade och att mekanisk ventilation underhålls?
3. Placering och skydd: Har anordningar skydd mot påkörning och är de placerade så att risk för brandspridning och utrymning beaktas?
4. Lösa behållare: Uppfyller lösa behållare krav på godkännande, förslutning under transport och brandmässig separering från cisterner?
5. Cisterner och invallning: Finns invallning eller annan teknisk lösning som kan ta hand om hela cisternvolymen vid spill?
6. Rör- och slangledningar: Är rör och slangledningar korrekt installerade, dokumenterade, skyddade och kan de stängas manuellt snabbt vid nödsituation?
7. Riskhantering och instruktioner: Finns skriftliga instruktioner och en upprättad riskutredning samt utsedd föreståndare med befogenheter?
8. Skyltning och obehörigt förfarande: Är områden där brandfarliga vätskor hanteras skyltade och skyddade mot obehörigt förfarande enligt volymkraven?

Visa lagen i fulltext

KIFS 2017:7 om kemiska produkter och biotekniska organismer Föreskriften KIFS 2017:7 från Kemikalieinspektionen reglerar kemiska produkter och biotekniska organismer och kompletterar både EU-regler och svenska regler • Föreskriften innehåller regler för förvaring av farliga kemiska produkter, anmälan till produktregistret inklusive nanomaterial, tillståndskrav för särskilt farliga produkter, klorerade lösningsmedel, flyktiga organiska föreningar i vissa färger och lacker, kvicksilver och kvicksilverhaltiga varor, formaldehyd i träbaserade skivor, elektrisk och elektronisk utrustning samt genetiskt modifierade organismer (GMO). • Den reglerar även krav på rapportering av PFAS till Kemikalieinspektionens produktregister samt innehåller bestämmelser om upphävande av vissa tidigare regler och införande av nya krav och avgifter för dispensansökningar. • Syftet med föreskriften är att främja säkerheten och hälsoskyddet vid hantering och användning av kemiska produkter och biotekniska organismer samt att reglera deras tillverkning, import, export, försäljning och användning.

Visa lagen i fulltext

Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

Visa lagen i fulltext

Denna förordning gäller miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap. miljöbalken. I bilagan till denna förordning anges om en verksamhet eller åtgärd kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap. 6 § miljöbalken.