Välkommen!

Dessa föreskrifter gäller användning av arbetsutrustning i arbetet. Ikraftträdande 1 juli 2007, samtidigt upphör; Medd 1974:4 Lagringsanordningar för massgods. Anv 19:7 Ställningar m m, Varvsanvisningar. Anv 128 Transportörer AFS 1985:7 Gräsklippare och enaxliga trädgårdstraktorer AFS 1985:9 Arbete med hjul och däck AFS 1987:18 Slipmaskiner och slipverktyg AFS 1991:6 Underhåll av teknisk anordning.

Visa lagen i fulltext

Föreskriften innebär att de gamla reglerna AFS 1993:40 främst har förtydligats, i sak har i stort inget ändrats. Allmänna råden har utökats och vissa delar kan bli till stor hjälp som checklistor.

Visa lagen i fulltext

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2017:3) om användning och kontroll av trycksatta anordningar träder i kraft den 1 december 2017. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:3) om besiktning av trycksatta anordningar, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2002:1) om användning av trycksatta anordningar, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:2) om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:4) om gasflaskor. Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa och olycksfall vid viss användning av trycksatta anordningar genom att precisera och komplettera Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:4) om användning av arbetsutrustning. Dessa föreskrifter gäller användning och kontroll av trycksatta anordningar och säkerhetsutrustning.

Visa lagen i fulltext

Här ställs bl.a. krav på arbetsplatsens fysiska utformning, syn- och belysningsförhållanden och bildskärmsarbetets organisering. Krav finns även på system och programvara. EU:s minimikrav för bildskärmsarbete är inkluderade.

Visa lagen i fulltext

Nya föreskrifter om arbetsplatsens utformning AFS 2020:1. Flera föreskrifter upphävs och slås ihop till ett; föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), om arbete i stark värme (AFS 1997:2), om arbete i kylda livsmedelslokaler (AFS 1998:2) och om skyltar och signaler (AFS 2008:13) samt förtydliganden av Arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) vad avser byggherrens, projektörens och byggarbetsmiljösamordnares ansvar. Många allmänna råd har blivit föreskrifter. Nya arbetslokaler ska utformas så att de passar personer med funktionsnedsättning redan vid projekteringen. Kraven på utrymme för rörelser i arbetet höjs. Nytt krav på brandredskap. Krav på väntrum och överliggningsrum upphävs. Börjar gälla 2021-01-01 då AFS 2009:2, AFS 1997:2, AFS 1998:2 och AFS 2008:13 slutar att gälla.

Visa lagen i fulltext

Dessa föreskrifter om belastningsergonomi syftar till att arbetsplatser och arbetsuppgifter ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förebyggs. Ikraftträdande 2012-12-01.

Visa lagen i fulltext

Föreskriften gäller laddning och underhåll av blybatterier för drivning av fordon och mobila maskiner. I blybatterier finns utspädd svavelsyra, s.k. batterisyra, som är frätande. När batteriet laddas frigörs vätgas, som blandad med luft bildar s.k. explosiv lättantändlig knallgas. Svavelsyradimma kan ge skador om den andas in. Särskilda regler ges för laddningsplatsen.

Visa lagen i fulltext

I föreskriften har äldre regler om takarbete, vägarbete och byggnadsarbete infogats. Reglerna grundar sig på EU:s byggplatsdirektiv. Föreskrifterna riktar sig till alla som har ansvar för byggnads- och anläggningsarbete, även byggherrar. Innehåller bl.a. regler om transport av material på byggplatser, takarbete, vägarbete och skyddsnät.

Visa lagen i fulltext

Dessa föreskrifter ska tillämpas på serietillverkade enkla tryckkärl med följande egenskaper: a) Kärlen är svetsade, avsedda att utsättas för ett relativt inre övertryck överstigande 0,5 bar och att förvara luft eller kväve men inte avsedda att värmas med direkt låga. b) Kärlets tryckbärande delar och sammansättningar som bär last förorsakad av det inre trycket är tillverkade antingen av olegerat kvalitetsstål eller av olegerat aluminium eller av icke-utskiljningshärdbara aluminiumlegeringar. c) Kärlet består av antingen: i) En cylindrisk del med runt tvärsnitt, som är tillsluten med konvexa och/eller plana gavlar, som är rotationssymmetriska runt samma axel som den cylindriska delen, eller ii) Två konvexa gavlar som är rotationssymmetriska runt samma axel. d) Kärlets högsta arbetstryck överstiger inte 30 bar och produkten av detta tryck och kärlets volym (PS×V) överstiger inte 10 000 barliter. e) Kärlets lägsta arbetstemperatur underskrider inte –50°C, vidare överstiger den högsta arbetstemperaturen för kärl av stål inte 300°C och för kärl av aluminium eller aluminiumlegering inte 100°C. Dessa föreskrifter ska inte tillämpas på a) kärl som är särskilt avsedda för användning inom kärntekniken och där eventuella haverier kan medföra utsläpp av radioaktiva ämnen, b) kärl som är särskilt avsedda för installation i eller för framdrivning av fartyg eller flygplan, eller c) eldsläckare.

Visa lagen i fulltext

Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar träder i kraft den 1 januari 2023. Genom förordningen upphävs förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, och förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar. SFS 2018:1462 ersätter förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar den 1 januari 2019. Insamlingen av returpapper och förpackningsavfall av de vanligaste materialen ska samlas in bostadsnära (fastighetsnära) eller kvartersnära. Det är producenterna av förpackningar och tidningspapper som ska bekosta insamlingen, inte kommuner och bostadsrättsföreningar. För att aktörerna ska få tid att anpassa sig så kommer servicen på insamlingen att höjas stegvis 2021 och 2025. Syftet med denna förordning är att: 1. minska mängden förpackningsavfall genom att a) förpackningar ska framställas på ett sådant sätt att deras volym och vikt begränsas till den nivå som krävs för att upprätthålla en god säkerhets- och hygiennivå, och b) förpackningar endast används när det är nödvändigt, 2. begränsa skadligheten för miljön av material och ämnen i förpackningar, 3. producenterna ska tillhandahålla eller ansluta sig till ett insamlingssystem som tar operativt och finansiellt ansvar för att samla in och behandla förpackningsavfall, 4. förpackningsavfall ska tas om hand på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, och 5. nå de mål för materialutnyttjande som anges i 17-25 §§.

Visa lagen i fulltext

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) Allmän dataskyddsförordning (GDPR) är en omfattande dataskyddslagstiftning som trädde i kraft inom Europeiska unionen den 25 maj 2018. Denna lag ersatte den tidigare dataskyddsdirektivet och har som syfte att standardisera dataskyddslagar över hela EU, samt att ge individer mer kontroll över deras personuppgifter. GDPR gäller för alla organisationer och företag som behandlar personuppgifter om individer inom EU, oavsett var organisationen eller företaget är baserat. • GDPR inför strikta krav på hur personuppgifter ska samlas in, hanteras och bevaras. Det ställer krav på tydligt samtycke från individer för datanvändning och på att organisationer måste vara transparenta om hur de använder personuppgifter. • Rätten till ""glömska"" eller radering av personuppgifter ger individer möjligheten att få sina personuppgifter raderade under vissa omständigheter. • Organisationer som behandlar personuppgifter måste implementera lämpliga säkerhetsåtgärder för att skydda data mot obehörig åtkomst eller dataförluster. • GDPR inför också betydande böter för organisationer som bryter mot reglerna, vilket kan uppgå till upp till 4% av den globala årsomsättningen eller 20 miljoner euro, beroende på vilket som är högre."

Visa lagen i fulltext

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (Text av betydelse för EES) EU-förordning 2016/425 syftar till att reglera utformningen och tillverkningen av personlig skyddsutrustning (PPE) för att garantera högsta möjliga skyddsnivå för användarnas hälsa och säkerhet, samt säkerställa fri rörlighet för sådan utrustning inom unionen. Detta regelverk ersätter tidigare lagstiftning och kräver att PPE som görs tillgänglig på marknaden inte utgör en fara för personer, husdjur eller egendom vid korrekt underhåll och användning för avsett ändamål. • PPE ska uppfylla grundläggande hälso- och säkerhetskrav enligt bilaga II i förordningen, och tillverkare måste genomföra lämplig överensstämmelsebedömning samt behålla teknisk dokumentation och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år. • Importörer och distributörer har skyldigheter för att försäkra att PPE uppfyller EU-standards. • Beroende på risken PPE är avsedd att skydda mot, appliceras olika överensstämmelsebedömningsförfaranden. Tre riskkategorier identifieras: Kategori I (minimala risker), Kategori II (risker som inte omfattas i kategorierna I och III) och Kategori III (mycket allvarliga risker som kan leda till dödsfall eller bestående hälsoskada). • Vissa typer av PPE undantas från förordningen, inklusive de som används av militär och polis, för självförsvar (med undantag för idrottsaktiviteter), för privat bruk mot icke-extrema väderförhållanden, samt utrustning som används på fartyg eller luftfartyg enligt internationella fördrag, och skyddshjälmar och visir för motorcykel- och mopedförare. • EU-länderna måste införa sanktioner för överträdelser av denna lagstiftning och förordningen trädde i kraft den 21 april 2018, med vissa artiklar som trädde i kraft redan den 21 oktober 2016

Visa lagen i fulltext