Från den 1 januari 2025 kommer en ny regelstruktur från Arbetsmiljöverket. Dagens 67 föreskrifter
slås ihop till 15 mer omfattande föreskrifter. Syftet med hela regelförnyelsen är att göra det
lättare att hitta, förstå och använda reglerna. I översiktsbilden nedan visas vad de 15 nya
föreskriftshäftena heter och vilka AFS-nummer de har fått. AFS står för Arbetsmiljöverkets
författningssamling.
Läs mer om förändringarna på Lagpunkten,
här
Alla nya regler finns på Lagpunkten. Läs mer
här
Vad du behöver göra
Du kan läsa mer om vilka författningar som ersatt respektive av de gamla författningarna
här
Om ni har en extern hjälp, t ex en konsult, så behöver ni kontakta den personen för att få hjälp att
uppdatera laglistan med avseende på de nya reglerna.
Om ni själva ansvarar för att upprätthålla laglistan följer du instruktionerna här för att uppdatera
er laglista.
I korthet behöver du göra:
- Ta det som står under krav på en av de gamla författningarna och flytta det till rätt ny
författning.
- Ta även det som står under kontroll och gör samma sak.
- När du har gått igenom alla gamla författningar och flyttat informationen till de nya ska du
fylla i efterlevnaden på den nya författningen.
Exempel
På ett kontor berördes man tidigare typiskt av dessa AFSer:
Gamla AFS
|
Benämning
|
Nya AFS
|
AFS 2001:1
|
Systematiskt arbetsmiljöarbete
|
AFS 2023:1
|
AFS 2020:5
|
Arbetsanpassning
|
AFS 2023:2
|
AFS 1982:3
|
Ensamarbete
|
AFS 2023:2
|
AFS 1999:7
|
Första hjälpen och krisstöd
|
AFS 2023:2
|
AFS 2007:5
|
Gravida och ammande arbetstagare
|
AFS 2023:2
|
AFS 2015:4
|
Organisatorisk och social arbetsmiljö
|
AFS 2023:2
|
AFS 1993:2
|
Våld och hot
|
AFS 2023:2
|
AFS 2012:2
|
Belastningsergonomi
|
AFS 2023:10
|
AFS 2011:19
|
Kemiska arbetsmiljörisker
|
AFS 2023:10
|
AFS 1981:14
|
Skydd mot skada genom fall
|
AFS 2023:10
|
AFS 1998:5
|
Arbete vid bildskärm
|
AFS 2023:11
|
AFS 2020:1
|
Arbetsplatsens utformning
|
AFS 2023:12
|
Det vill säga – i det nya systemet är det endast följande AFSer som typiskt berör ett kontor:
Nya AFS
|
Benämning
|
AFS 2023:1
|
Systematiskt arbetsmiljöarbete
|
AFS 2023:2
|
Planering och organisering av arbetsmiljöarbete
|
AFS 2023:10
|
Risker i arbetsmiljön
|
AFS 2023:11
|
Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning
|
AFS 2023:12
|
Utformning av arbetsplatser
|
Nedan ser du ett exempel på hur detta kan se ut i Lagpunkten när du väl har flyttat informationen
till de nya föreskrifterna. Observera att innehållet beror på hur du idag har tolkat kraven och
vilka kontrollpunkter företaget har satt upp. Det som anges i exemplet är ett typiskt exempel för
ett kontor, ock alltså gällande Om ni vill ha hjälp med detta kan du kontakta Lagpunkten här.
AFS 2023:2 Planering och organisering av arbetsmiljöarbete
Exempel
|
Krav
|
Kontroll
|
2 kap - Organisatorisk och social arbetsmiljö
Det ska
finnas rutiner för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning, kränkande
särbehandling, mm, som ska vara kommunicerade.
Hög arbetsbelastning
ska hanteras och stress förebyggas genom att klargöra ansvar,
arbetsuppgifter och resurser. Chefer ska utbildas om arbetsmiljöansvar
och ohälsosam arbetsbelastning med mera.
Det ska finnas mål för den
organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som syftar till att främja
hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.
|
1) Bedöms arbetsbelastning och säkerställande av tillräckliga resurser
regelbundet?
2) Dokumenteras arbetsuppgifter och förväntningar i
varje roll?
3) Har chefer tillräcklig utbildning om arbetsmiljö och
ohälsosam arbetsbelastning?
4) Genomförs undersökningar om trivsel
och stress?
5) Finns arbetsmiljömål formulerade och är de kända?
6) Är målen dokumenterade? (om 10 st eller fler arbetstagare)
|
3 kap - Arbetsanpassning
Arbetsuppgifter ska anpassas
för anställda med nedsatt arbetsförmåga, och arbetsgivaren ska ha en
plan för arbetsanpassning. Behovet av anpassning ska identifieras
tidigt, och samverkan med företagshälsovård ska säkerställas. Dessutom
ska chefer informeras och utbildas i arbetsanpassning.
Skriftliga rutiner för arbetsanpassning ska finnas om det är fler än 10
anställda.
|
1) Noteras antal pågående rehabiliteringar (oftast i löneprogram)?
2)
Noteras antal pågående anpassningar?
3) Finns rutiner för anpassning
med regelbunden uppföljning av anpassningsåtgärder (dokumenterade om
fler än 10 anställda)?
|
4 kap - Första hjälpen och krisstöd
Anställda ska ha
kunskap i första hjälpen, och utrustning för detta ska tillhandahållas.
Tillräckligt många personer med utbildning ska finnas tillgängliga.
Information om var första hjälpen-utrustningen finns. (Se även AFS
2023:12, kap Säkerhet)
Chefer och arbetsledare ska ha tillräckliga
kunskaper om krisstöd för att kunna planera och organisera krisstödet
|
1) Har anställda genomfört första hjälpen utbildning?
2) Finns
rutiner för krisstöd dokumenterade och kommunicerade?
3) Finns
tillgänglig första hjälpen utrustning, anslag i lokalen med
kontaktinformation?
|
5 kap - Våld och hot om våld
All verksamhet där det kan finnas
risk för våld, eller hot om våld, oavsett hur hoten förmedlas, fysiskt
eller via ex v telefon eller internet. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder
för att förebygga våld eller hot om våld. Personalen ska ha kunskap om
hur säkerhetsrutinerna fungerar.
|
1) Finns det en övergripande riskbedömning, eller specifika
riskbedömningar, som har identifierat att/om våld eller hot om våld
skulle kunna förekomma (t.ex. vid reception)?
2) Finns rutiner för
att säkerställa att berörd personal har aktuell kunskap om
säkerhetsrutiner relaterat till våld eller hot?
|
6 kap - Ensamarbete
Krav på att minimera risker vid
arbete som utförs utan fysisk och/eller social närvaro av andra
människor.
|
1) Finns arbetsmoment som är ensamarbeten?
2) Finns riskbedömning och
förebyggande åtgärder för ensamarbete såsom personlarm eller andra
kommunikationsrutiner?
|
7 kap - Gravida, nyförlösta och ammande arbetstagare
Arbetsgivaren ska bedöma riskerna för gravida och ammande arbetstagare
samt anpassa arbetsuppgifter för gravida och nyförlösta. Arbetstagare
ska informeras om sina rättigheter, och möjlighet till pauser för vila
och amning ska ges. Specifika krav för angivna arbetsuppgifter, t ex
nattarbete. Dessutom ska alla anpassningsåtgärder dokumenteras.
|
1) Finns beredskap för alternativa arbetsuppgifter för gravida och
nyförlösta?
2) Finns det arbetstagare med behov av anpassning?
|
9 kap - Anteckningar om jourtid, övertid och mertid
Arbetsgivaren ska anteckna jourtid, övertid och mertid, samt följa upp
övertidens omfattning. När det finns särskilt behov av ökad arbetstid,
får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller
50 timmar under en kalendermånad. Övertiden får uppgå till högst 200
timmar under ett kalenderår.
(Övertid utöver allmän övertid får
tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det
finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på
annat rimligt sätt (extra övertid). (ATL: SFS 1982:673))
|
1) Kontrolleras jourtid, övertid och mertid i löneprogram?
|