Många av de arter och livsmiljöer som finns i Sverige är idag under stor press. Endast omkring 40 procent av arterna och 20 procent av livsmiljötyperna bedöms ha gynnsam bevarandestatus i hela landet. Det innebär att de allra flesta arter och livsmiljöer har dåliga förutsättningar att överleva på sikt.

Sveriges rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet, som nu lämnas in till EU, visar att läget är allvarligt för många av Sveriges arter och livsmiljötyper. Rapporteringen är Sveriges bidrag till den mest omfattande sammanställningen av läget för den biologiska mångfalden inom EU.

Utmanande situation för många arter

Några av de djur som har det tufft i Sverige är fjärilar och vedlevande insekter. Bland fjärilsarterna har samtliga arter dålig bevarandestatus och bland vedlevande insekter har det stora flertalet en utmanande situation. 

Fjärilarnas livsförutsättningar försämras av att markerna växer igen när bete och slåtter minskar och de påverkas även av klimatförändringar. Flera arter bland vedlevande insekter påverkas negativt av bristen på död ved som de behöver för att vara livskraftiga. Hagar med gamla ekar samt löv- och blandskogar med gamla aspar är livsmiljöer som har minskat kraftigt i Sverige.

−Det behövs omfattande insatser för att värna livsmiljöer och arter i Sverige. Skydd och skötsel av natur och åtgärdsprogram för hotade arter är viktiga verktyg, men rapporteringen visar att det bland annat behövs mer insatser i skogsbruket och för värdefulla ängs- och betesmarker, säger Fredrik Hannerz, avdelningschef vid Naturavdelningen på Naturvårdsverket. Förordningen om restaurering av natur har kommit till stånd för att öka tempot i arbetet med arter och livsmiljöer i EU:s medlemsländer. Sveriges kommande nationella plan för restaurering av natur är tänkt att beskriva vad som krävs i Sverige, fortsätter han. 

Utmaningarna finns också till havs. Tumlaren är ett av de marina däggdjuren i svenska hav som påverkas negativt av mänskliga aktiviteter. I Östersjön finns mycket få tumlare. I Bälthavet har populationen minskat signifikant under perioden 2005 till 2022, främst på grund av fiskets bifångst av tumlare.

Allt i rapporteringen ser inte illa ut. Det finns arter som har fått bättre förutsättningar. Ett exempel är uttern, där populationen återhämtat sig tack vare ett brett spektrum av åtgärder som skett under lång tid. Ett annat exempel är järven, där både populationen och utbredningsområdet ökat, speciellt i områden nedanför fjällkedjan.

Flera av Sveriges livsmiljötyper är under press

Av Sveriges skogar är det endast fjällbjörkskog och skogsbevuxen myr i alpin region som har gynnsam bevarandestatus. De flesta skogar har otillräcklig eller dålig status. Även flertalet gräsmarker och kustdyner har dålig status. 

Orsakerna är bland annat avverkning av skogar med höga naturvärden, igenväxning av tidigare öppna marker och utdikning av våtmarker. Även klimatförändringar, övergödning och invasiva främmande arter påverkar livsmiljöerna negativt.