Ny förordning om ursprungsgarantier för energi
I promemorian föreslås en ny förordning om ursprungsgarantier för energi, som ska ersätta den nuvarande förordningen (2010:853) om ursprungsgarantier för el.
Förslagen syftar till att genomföra ändringar i EU:s förnybartdirektiv. Förslagen innebär bl.a. följande:
- Förutom ursprungsgarantier för el ska även ursprungsgarantier för gas, kyla och värme kunna utfärdas, överföras och annulleras.
- Till följd av att ursprungsgarantier för fler energibärare än el ska kunna utfärdas ska en reglering införas om bl.a. konvertering mellan olika energibärare.
- En lägsta kapacitetsgräns för utfärdande av ursprungsgarantier ska införas.
- Den svenska regleringen om ursprungsgarantier ska anpassas till de krav som kommer att finnas i den nya versionen av standarden CEN-EN 16325, som är bindande för medlemsstaterna enligt förnybartdirektivet. Det innebär bl.a. att ursprungsgarantier endast ska få utfärdas för nettoproduktion av el, gas, kyla och värme och att beslut om utfärdande av ursprungsgarantier som längst ska få ha en giltighetstid om fem år.
- En övergångslösning ska säkerställa kontinuitet mellan den nuvarande regleringen om ursprungsgarantier och den föreslagna regleringen.
I promemorian föreslås också följdändringar i förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el och förordningen (2023:242) om leverans av el och aggregeringstjänster.
Den nya förordningen och förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.