Skärpta straff för miljöbrott
Regeringen har tagit emot ett betänkande med förslag om skärpta straff för miljöbrott. Utredningen föreslår bland annat en kraftig skärpning av straffskalorna för miljöbrottslighet som sker systematiskt i vinstsyfte, en förbättrad lämplighetsprövning på miljöområdet och en höjning av miljösanktionsavgifterna.
Miljöbrottsligheten är ett växande hot mot den globala säkerheten och en lönsam kriminell verksamhet, inom EU och över hela världen. Möjligheter till stora förtjänster, luckor i lagstiftningen, låg risk för upptäckt och milda påföljder har gjort miljöbrottslighet till en mycket attraktiv verksamhet för kriminella. Brottsligheten är kostsam för samhället och riskerar att skada människors hälsa och miljön.
– Sverige behöver en effektiv och skarp miljöstraffrätt – inte bara för att skydda människors hälsa och miljön, utan också för att skydda vårt samhälle från de hot som den organiserade miljöbrottsligheten medför, säger klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari.
I juni 2022 gav den dåvarande regeringen en utredare i uppdrag att se över det miljörättsliga sanktionssystemet och föreslå åtgärder som förbättrar samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av miljölagstiftningen, med särskilt fokus på den organiserade brottsligheten på miljöområdet.
Utredningen föreslår bland annat att:
- straffsatserna för uppsåtliga miljöbrott ska höjas kraftigt och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om det är fråga om organiserad brottslighet,
- miljöstraffrätten ska renodlas på så sätt att mindre allvarliga överträdelser inte längre ska vara straffbara utan hanteras genom systemet med miljösanktionsavgifter,
- ett nytt avfallsbrott ska införas,
- lämplighetsprövningen för att få bedriva miljöfarlig verksamhet ska skärpas,
- samverkansfunktioner ska inrättas på regional och nationell nivå för att identifiera och kartlägga miljöbrottslighet.