Vattenföroreningar i yt- och grundvatten
Rådets ordförandeskap och Europaparlamentets företrädare har nått en preliminär politisk överenskommelse om ett förslag till direktiv om översyn och uppdatering av förteckningarna över förorenande ämnen som påverkar ytvatten och grundvatten och motsvarande regleringsnormer. Överenskommelsen uppdaterar miljökvalitetsnormerna för ett antal föroreningar och lägger till nya, så att EU:s vattenpolitik anpassas till de senaste vetenskapliga rönen.
Översynen är ett viktigt steg för att skydda vattenkvaliteten i Europa. Den stärker ramen för hantering av skadliga kemikalier, förbättrar övervakningen och ser till att reglerna förblir förenliga med de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som vägleder genomförandet av vattenpolitiken i hela EU.
Uppdaterad förteckning över föroreningar
Genom överenskommelsen införs nya ämnen på prioriteringsförteckningarna, däribland bekämpningsmedel, läkemedel, bisfenoler och per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Trifluorättiksyra (TFA), en nedbrytningsprodukt av vissa PFAS-ämnen, läggs till den ursprungligen föreslagna summan av 24 PFAS-ämnen för ytvatten.
En mängdstandard för bekämpningsmedel för ytvatten införs också och fastställs till 0,2 μg/l, och den omfattar ämnen som redan är förtecknade som prioriterade ämnen. Bisfenol A betecknas som ett prioriterat farligt ämne. Vissa ämnen som inte längre är relevanta på EU-nivå, som atrazin, tas bort, medan normerna för andra har skärpts i linje med de senaste vetenskapliga rönen.
Övervakning och rapportering
Överenskommelsen både stärker och effektiviserar övervaknings- och rapporteringsskyldigheterna för EU-länderna för att förbättra övervakningen av och insynen i vattenkvaliteten i hela EU utan att det innebär alltför stora administrativa bördor. Medlemsländerna blir nu skyldiga att:
- vart tredje år rapportera biologiska kvalitetsdata vad gäller hälsan hos akvatiska ekosystem i ytvatten
- vartannat år rapportera kemiska kvalitetsdata för både ytvatten och grundvatten – med möjlighet för medlemsländerna att rapportera data årligen på frivillig basis
- rapportera om vattenförekomsternas övergripande status även fortsättningsvis vart sjätte år, i linje med sexårscykeln för förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt
Effektbaserad övervakning kommer att införas för ytvatten, vilket förbättrar förmågan att upptäcka skadliga kemiska blandningar. Effektbaserad övervakning är en avancerad metod för att bedöma vattenkvaliteten som inte bara fokuserar på specifika kemikalier utan på föroreningarnas totala inverkan på ekosystemen och organismerna i vattnet. I stället för att bara mäta enskilda kemikalier utvärderar den effektbaserade övervakningen hur en kombination av kemikalier påverkar miljön. I synnerhet kommer en begränsad och riktad användning av effektbaserad övervakning att vara obligatorisk för östrogena ämnen under en tvåårsperiod.
För att hjälpa medlemsländerna att utveckla nya metoder och övervaka det ökade antalet prioriterade ämnen ger överenskommelsen möjlighet att inrätta en gemensam övervakningsanläggning på EU-nivå. Kommissionen kommer att bedöma olika alternativ för dess inrättande, finansiering och funktionssätt. Användningen av anläggningen kommer att vara frivillig och tillgänglig för alla intresserade medlemsländer.
Undantag och insatser mot försämringar
Ramdirektivet för vatten kräver redan att medlemsländerna förhindrar en försämring av vattenförekomsternas status. Hittills har detta varit en allmän skyldighet i ramdirektivet för vatten som under årens lopp har förtydligats genom domstolens rättspraxis. Medlagstiftarna enades om en definition av försämring som är förenlig med den befintliga rättspraxisen.
Ytterligare två undantag införs: en för kortvarig tillfällig försämring och en för fall där föroreningar omlokaliseras utan att den totala mängden ökar. Skyddsåtgärder kommer att tillämpas, särskilt när det gäller dricksvatten.
Efterlevnad och tidsfrister
Medlemsstaterna har fram till 2039 på sig att uppnå överensstämmelse med de nya normerna för både yt- och grundvatten, med en ytterligare och strikt villkorad förlängning möjlig till 2045. När det gäller ämnen med reviderade och strängare miljökvalitetsnormer i ytvatten är tidsfristen för efterlevnad 2033.
Tidsfristen på 20 år för utfasning av prioriterade farliga ämnen behålls, vilket säkerställer en gradvis eliminering av de farligaste föroreningarna.