Lagändringar inför halvårsskiftet 2024

Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2024. Ett urval av de lagar och förordningar från Klimat- och näringslivsdepartementet, som träder i kraft under första halvåret 2024 eller en tid därefter, såväl nya lagar och förordningar som ändringar i befintliga.

• Årlig uppdatering av vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten
  (avgiftsförordningen)
• Ett nytt stöd införs för köp av lätta ellastbilar 
• Föreskrifter om försiktighetsmått som ska gälla vid utsläpp av
  avloppsvatten från så kallade små avloppsanläggningar 
• Ändrad beräkning av nedskräpningsavgifterna 
• Bolagsverket får en tydligare kontrollerande roll 
• Tillhandahållande och produktion av återvunnet vatten för bevattning
  inom jordbruket blir en anmälningspliktig verksamhet
• Förtydligande av art- och habitatdirektivets krav i ekonomisk zon 
• Följdändringar med anledning av beslut om en ny
  konsekvensutredningsförordning 
• Ett Förenklingsråd inrättas inom Tillväxtverket 
• Åtgärder som syftar till att bevara, stärka, utveckla eller återställa den
  biologiska mångfalden 
• Elberedskapsavgiften höjs
• Kärnavfallsavgiften ska finansiera fler av kommunernas kostnader för
  insatser i samband med hantering och slutförvaring av använt
  kärnbränsle och kärnavfall
• Tidpunkterna för när en verksamhetsutövare senast ska ansöka om
  prövning enligt den nationella planen för omprövningen av moderna
  miljövillkor flyttas fram 
• Genomförande av nya gränsvärden för biomassa enligt
  utsläppshandelsdirektivet 
• Effektivisering av arbetet med luftföroreningar 
• En tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät 
• Effektiviserad koncessionsprövning
  
  
  Årlig uppdatering av vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten
  (avgiftsförordningen)
  Ändringar: Förordningen (2008:463) om vissa avgifter till
  Strålsäkerhetsmyndigheten
  SFS: 2024:2
  Ikraftträdande: 30 januari 2024
  
  Avgifterna för tillstånd till och anmälan av transporter har höjts för att
  myndigheten ska uppnå full kostnadstäckning. Det har även gjorts en
  ändring som innebär att myndigheten kan ta ut en avgift för anmälan av verksamhet med komponenter som är tillverkade för att ingå i tekniska anordningar som kan alstra joniserande strålning.
  
  Ett nytt stöd införs för köp av lätta ellastbilar
  Ändringar: Förordningen (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon
  med flera förordningar
  SFS: 2024:18–21
  Ikraftträdande23 (40)
  
  Ändringarna innebär bland annat att det införs ett nytt stöd för köp av lätta ellastbilar och att förordningen om statligt stöd till vissa miljöfordon anpassas till EU:s statsstödsregler. Det nya stödet sänks över tid och fasas ut helt i slutet av 2025. Stödet får beviljas företag, kommuner och regioner och beslutas av Statens energimyndighet.
  
  Föreskrifter om försiktighetsmått som ska gälla vid utsläpp av
  avloppsvatten från så kallade små avloppsanläggningar
  Ändringar: Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
  hälsoskydd
  SFS: 2024:25
  Ikraftträdande: 11 mars 2024
  
  Havs- och vattenmyndigheten får rätt att meddela föreskrifter om de försiktighetsmått som ska gälla vid utsläpp av avloppsvatten från så kallade små avloppsanläggningar.
  
  Ändrad beräkning av nedskräpningsavgifterna
  Ändringar: Förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter
  SFS: 2024:71
  Ikraftträdande: 26 mars 2024
  
  Kravet på att en samhällsekonomisk analys ska göras innan kommunernas kostnader för nedskräpning fastställs tas bort. I stället ska Naturvårdsverket göra en bedömning av om kommunernas rapporterade kostnader för nedskräpning kan anses för höga i förhållande till ett antal kriterier. Kommuner och producenter ska få möjlighet att ge synpunkter på Naturvårdsverkets bedömning innan kommunernas kostnader fastställs.
  Möjligheten för kommunerna att få ersättning för transport och behandling av avfall från nedskräpning med engångsplastprodukter tas bort i avvaktan på att en bättre metod för att fastställa dessa kostnader tas fram.
  
  Bolagsverket får en tydligare kontrollerande roll
  Ändringar: Förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket
  SFS: 2024:136
  Ikraftträdande: 1 april 2024
  
  Det införs ändringar i Bolagsverkets instruktion som innebär att Bolagsverket får en tydligare kontrollerande roll vad gäller uppgifter i verkets register. Verket ska aktivt arbeta för att uppgifterna i registren är korrekta.
  Vidare förtydligas det rättsliga stödet för Bolagsverkets behandling av personuppgifter i samband med sådana kontroller.
  
  Tillhandahållande och produktion av återvunnet vatten för bevattning
  inom jordbruket blir en anmälningspliktig verksamhet
  Ny förordning: Förordning om återanvändning av vatten för bevattning
  inom jordbruket m. fl.
  SFS: 2024:161–163
  Ikraftträdande: 2 juni 2024
  
  Bestämmelserna behövs för att genomföra de skyldigheter som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten.
  Ändringarna innebär att tillhandahållande och produktion av återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket blir en anmälningspliktig verksamhet och att den som tillhandahåller och producerar sådant vatten är ansvarig för att utarbeta en riskhanteringsplan.
  
  Förtydligande av art- och habitatdirektivets krav i ekonomisk zon
  Ändringar: Förordning (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon m. fl.
  SFS: 2024:153 och 155
  Ikraftträdande: 7 april 2024
  
  Genom de beslutade ändringarna tydliggörs att myndigheternas skyldighet att vidta åtgärder för att skydda Natura 2000-områden innefattar en skyldighet att förhindra att skyddade livsmiljöer försämras och att skyddade arter utsätts för en betydande störning. Det tydliggörs också att myndigheternas skyldigheter avseende Natura 2000-områden även gäller i Sveriges ekonomiska zon.
  
  Följdändringar med anledning av beslut om en ny
  konsekvensutredningsförordning
  Ändringar: Förordning (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket
  SFS: 2024:186
  Ikraftträdande: 6 maj 2024
  
  Ändringarna innebär att Tillväxtverket inte längre ska ansvara för metodutveckling, rådgivning och utbildning med anledning av förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning, inte längre ska stödja kommittéer och särskilda utredare i deras arbete med att upprätta konsekvensutredningar, inte längre ska stödja Regeringskansliet i dess arbete med att upprätta konsekvensutredningar och inte längre ska ha ett samordnande ansvar gentemot Ekonomistyrningsverket i fråga om metodutveckling, rådgivning och utbildning med anledning av förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
  
  Ett Förenklingsråd inrättas inom Tillväxtverket
  Ändringar: Förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket
  SFS: 2024:201
  Ikraftträdande: 15 maj 2024
  
  Genom ändringarna inrättas Förenklingsrådet som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Förenklingsrådet ska verka för att minska företagens regelbörda och kostnader. Rådets uppgifter består bland annat i att inhämta, ta emot och analysera förslag på förenklingsåtgärder från näringslivet och andra intressenter. Rådet ska även identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet ur ett förenklingsperspektiv. Inom identifierade områden ska rådet lämna välmotiverade, konkreta och genomarbetade förslag till regeringen på förenklingsåtgärder som minskar företagens regelbörda och administrativa kostnader eller på annat sätt underlättar för företag att följa befintliga regelverk.
  
  Åtgärder som syftar till att bevara, stärka, utveckla eller återställa den
  biologiska mångfalden
  Ny förordning: Förordning om statligt stöd för vissa åtgärder som syftar till
  att bevara eller återställa biologisk mångfald
  SFS: 2024:202
  Ikraftträdande: 9 maj 2024
  
  Regeringen har beslutat om en ny stödförordning som ger länsstyrelsen möjlighet att lämna statligt stöd till företag för vissa åtgärder som syftar till att bevara, stärka, utveckla eller återställa den biologiska mångfalden.
  Stöd får lämnas för åtgärder som möjliggör att igenvuxna ängs- och betesmarker åter ska kunna slås eller betas samt för att beskära lövträd på eller i anslutning till jordbruksmark, om träden bär tydliga spår av att tidigare ha beskurits återkommande.
  
  Elberedskapsavgiften höjs
  Ändringar: Förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift,
  nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift
  SFS: 2024:252
  Ikraftträdande: 1 juli 2024
  
  Elberedskapsavgiften betalas årligen in av nätinnehavarna till Elsäkerhetsverket. Avgiften tas ut med antal uttagspunkter som bas, det vill säga punkter där elanvändare tar ut el för förbrukning.
  Inför år 2018 sänktes avgiften väsentligt för att hantera tidigare överskott. Därefter har kostnaderna årligen varit högre än intäkterna, vilket gjort att tidigare överskott har vänts till ett underskott. Avgiften höjs nu med cirka 130 procent för att uppnå balans år 2028. Elberedskapsavgiften blir därmed 90 kronor per uttagspunkt för lågspänning och 4 897 kronor per uttagspunkt för högspänning från och med 2024.
  
  Kärnavfallsavgiften ska finansiera fler av kommunernas kostnader för
  insatser i samband med hantering och slutförvaring av använt
  kärnbränsle och kärnavfall
  Ändringar: Lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter
  Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:41 Finansiering av kommuners medverkan i frågor om slutförvar, bet. 2023/24:FöU8, rskr. 2023/24:182
  SFS: 2024:301
  Ikraftträdande: 1 juli 2024
  
  Ändringarna i lagen innebär att kärnavfallsavgiften ska finansiera fler av kommunernas kostnader för insatser i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en allsidig bedömning och granskning av slutförvaringens miljö- och säkerhetskonsekvenser och för allmänhetens insyn i arbetet.
  
  Tidpunkterna för när en verksamhetsutövare senast ska ansöka om
  prövning enligt den nationella planen för omprövningen av moderna
  miljövillkor flyttas fram
  Ändringar: Förordning (1998:1388) om vattenverksamheter
  SFS: 2024:285
  Ikraftträdande: 31 maj 2024
  
  Regeringen har fattat beslut om en förordningsändring som innebär att tidpunkterna för när en verksamhetsutövare senast ska ansöka om prövning enligt den nationella planen för omprövningen av moderna miljövillkor flyttas fram.
  Förordningsändringen innebär att de prövningsgrupper där en ansökan enligt tidigare gällande bestämmelser senast skulle ha getts in den 1 juni 2024 i stället ska ges in senast den 1 juli 2025, och att tidpunkten för övriga prövningsgrupper att senast ge in en ansökan flyttas fram 12 månader.
  
  Genomförande av nya gränsvärden för biomassa enligt
  utsläppshandelsdirektivet
  Ändringar: Förordning (2020:1180) om vissa utsläpp av växthusgaser m. fl.
  SFS: 2024:305 och 306
  Ikraftträdande: 1 juli 2024
  
  Regeringen har beslutat förordningsändringar för att genomföra nya gränsvärden för användning av biomassa i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Anläggningar som använder mer än 95 procent biomassa ska från och med den 1 januari 2026 inte omfattas av direktivet och kommer inte att få någon tilldelning av utsläppsrätter. Den tidigare regeln innebar att anläggningar som uteslutande använder biomassa inte omfattades av EU ETS. Vissa mindre svenska anläggningar som uteslutande använder biomassa och är uppkopplade till fjärrvärmenätet har trots det inkluderats i utsläppshandelssystemet genom en så kallad opt-in. Denna regel kommer att upphöra att gälla den 31 december 2025.
  
  Effektivisering av arbetet med luftföroreningar
  Ändringar: Luftkvalitetsförordningen (2010:477)
  SFS: 2024:396
  Ikraftträdande: 2 juli 2024
  
  Ändringarna i luftkvalitetsförordningen syftar till att effektivisera arbetet med åtgärdsprogrammen för luft och införa ett nytt planeringsdokument som kallas förebyggande luftkvalitetsstrategi. Naturvårdsverket behöver inte längre först rapportera behov av åtgärdsprogram till en länsstyrelse utan kan direkt ange vilken kommun som ska ta fram ett åtgärdsprogram vid ett överskridande av en miljökvalitetsnorm.
  Vidare införs en skyldighet att rapportera om arbetet med åtgärdsprogrammen till Naturvårdsverket som i sin tur kan lyfta ofullständiga program till regeringen. Om en luftförorening överskrider ett gränsvärde som kallas den övre utvärderingströskeln är en kommun skyldig att ta fram en förebyggande luftkvalitetsstrategi.
  
  En tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga
  ut elnät
  Ändringar: Miljöbalken och ellagen (1997:857)
  Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:88 En tydligare process för
  tillståndsprövning av elnät, bet. 2023/24:NU15, rskr. 2023/24:202
  SFS: 2024:338 och 421
  Ikraftträdande: 1 juli 2024
  
  När en lednings allmänna lämplighet prövas inom ramen för en nätkoncession för linje ska endast vissa angivna aspekter beaktas. För att göra tillståndsprövningen tydligare ska regeringen få meddela föreskrifter om valet av teknik mellan att anlägga en luftledning eller en mark- eller sjökabel. Därutöver kommer byggande och underhåll av starkströmsledningar med nätkoncession för linje inte omfattas av de förbud som gäller inom generella biotop- och strandskyddsområden.
  
  Effektiviserad koncessionsprövning
  Ändringar: Minerallagen (1991:45)
  Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:126 Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen, bet. 2023/24:NU17, rskr. 2023/24:211
  SFS: 2024:325
  Ikraftträdande: 1 juli 2024
  
  Ett Natura 2000-tillstånd ska inte vara en förutsättning för att en bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Genom ändringarna effektiviseras koncessionsprövningen samtidigt som de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutlig bedömning av påverkan på livsmiljöer eller arter i ett Natura 2000 kan tillgodoses.