Rådet har formellt antagit ett direktiv om nya luftkvalitetsnormer i hela EU. De nya reglerna ska bidra till EU:s mål om nollförorening senast 2050 och förhindra förtida dödsfall till följd av luftföroreningar. EU-medborgare ska kunna begära ersättning för hälsoskador om EU:s luftkvalitetsregler inte efterlevs.

Regeringen har fattat beslut om kommittédirektiven till den så kallade Styrmedelsutredningen. Utredningen ska analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt och för att nå det långsiktiga nationella klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet. Utredare kommer att vara Svante Mandell, miljöekonomisk chef på Konjunkturinstitutet.

Regeringen har fattat beslut om att utfärda lagändringar för att genomföra EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2. Regeringen har också beslutat om förordningsändringar som även de är en del av genomförandet av ETS 2. Författningsändringarna innebär att verksamhetsutövare inom systemet behöver ha ett tillstånd för att bedriva en bränsleverksamhet och ska övervaka och rapportera sina utsläpp från och med årsskiftet. Från 2027 behöver verksamhetsutövare täcka sina utsläpp med utsläppsrätter. Regeringen har beslutat att inkludera fler sektorer i systemet än vad EU-direktivet kräver, för att öka effektiviteten och bidra till större utsläppsminskningar.

Regeringen har presenterat slutsatser och beräkningar i Klimatredovisningen, som ingår i budgetpropositionen för 2025. Klimatredovisningen beskriver regeringens förslag på budgetsatsningar som har påverkan på utsläppen och den redovisar Sveriges väg till att nå klimatmålen som riksdagen har fastställt. Med årets budgetsatsningar bedöms utsläppen minska år 2025 och år 2026. Samtidigt bedöms Sveriges åtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordning kunna nås (ESR-åtagandet).