/ den 8 april 2024 / Kategorier: Nyheter april 2024 Rekordår för utsläppshandeln inom EU Under 2023 har utsläppen inom utsläppshandeln minskat med 16,4 procent, för anläggningar i EU. Till den svenska statskassan har det dessutom kommit in rekordstora 3,7 miljarder kronor från auktioneringen av utsläppsrätter. −Sedan 2013 när utsläppshandeln fick sin nuvarande utformning har utsläppen i EU minskat med 35 procent och i Sverige är minskningen 15 procent. Det här är ett kvitto på att systemet levererar, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket. I EU-kommissionens statistik för 2023 syns effekten av den rekordsnabba utbyggnaden av vind- och solkraft som ersätter fossila energikällor. Statistiken visar även på minskad elanvändning, lägre elproduktion i kolkraftverken samt en minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin, som är särskilt utsläppsintensiv. Utsläppen från svenska anläggningar landade under 2023 på 17,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det ger en minskning på 2,4 procent jämfört med 2022. Att utsläppen inte minskar i samma takt som resten av EU kan förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn har kommit längre i omställningen. Sverige är inte är lika beroende av kol och fossilgas. −Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl. 235 000 ton mindre utsläpp från järn-, stål och mineralindustrin El- och fjärrvärmesektorn är den sektor som minskat sina utsläpp mest. Alla utsläpp mäts i ton koldioxidekvivalenter. El- och fjärrvärmesektorn i Sverige minskade sina utsläpp med 152 000 ton. Det kan delvis förklaras med ett lägre elpris 2023 och därav minskad drift i fossila reservkraftsanläggningar jämfört med året innan. Det har skett trots att 2023 var ett kallare år än 2022. Järn- och stålindustrin minskade sina utsläpp med 109 000 ton och mineralindustrin minskade sina utsläpp med nära 126 000 ton. Minskningen kan förklaras med bland annat inbromsningen av konjunkturen samt den minskade efterfrågan från byggsektorn. Kemiindustrin har däremot ökat sina utsläpp med nästan 56 000 ton. Detta kan förklaras med att den största kemianläggningen hade ett underhållstopp 2022 och har under 2023 körts med mer normal drift. 3,7 miljarder kronor till Sveriges klimatarbete Utgångspunkten i utsläppshandelssystemet är att fördela utsläppsrätter genom auktion, där de säljs till aktuellt marknadspris. Under 2023 gav auktionerna cirka 43,6 miljarder euro. Av det var Sveriges intäkter 323 miljoner euro, vilket motsvarar 3,7 miljarder kronor. Det är 700 miljoner mer än året innan. Dessa bör användas till åtgärder för klimatet, enligt ETS-direktivet. Priset på utsläppsrätter var på en hög nivå under stora delar av 2023 med en toppnotering på 96 euro. Mot slutet av 2023 minskade priset till en stabil nivå runt 65 euro, där det nu ligger kvar. −Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl. Föregående artikel PFAS-förorenade områden i Sverige Nästa artikel Beredskapsfrågor i den gröna omställningen Skriv ut 34 Betygsätt artikel: Inga betyg Tags: utsläpp EU utsläppsrätter utsläppshandel Fler länkar Rekordår för utsläppshandeln inom EUNaturvårdsverket