X
Nyhetslista
/ Kategorier: Nyheter juni 2022

Lagändring kan möjliggöra fler organdonationer

Nu har riksdagen beslutat om nya regler för organdonation. De nya bestämmelserna innebär bland annat att medicinska insatser före döden, så kallad organbevarande behandling, nu regleras i lag. Förhoppningen är att lagändringen ska kunna rädda fler liv genom transplantation.

De nya reglerna för organdonation träder i kraft den 1 juli 2022. Syftet är att stärka förutsättningarna för donation och därmed öka antalet organdonationer.

Ändringen gör det tydligare för hur vården ska agera

De nya reglerna är avsedda att ge ett tydligt lagstöd för organbevarande behandling, som i de flesta fall är nödvändig för att organdonation efter döden ens ska kunna vara möjlig.

– Den här delen av donationsprocessen har tidigare varit oreglerad och lett till osäkerhet om vilka insatser som egentligen varit tillåtna för att underlätta att möjliggöra donation, säger Lena Koepke Holmvall, jurist på Socialstyrelsen.

I huvudsak innehåller den organbevarande behandlingen samma vårdinsatser som patienten redan fått i form av intensivvård, men behandlingen kan behöva kompletteras eller justeras, exempelvis med blodtrycksreglerande läkemedel. Ett annat exempel är att inleda respiratorvård om det bedöms nödvändigt och lämpligt.

Får inte hindra insatser för donatorns egen skull

Det är först efter ett dokumenterat brytpunktsbeslut, som innebär att livräddande behandling avslutas för en patient vars liv inte längre går att rädda, som frågan om donation kan bli aktuell och organbevarande behandling kan påbörjas. Behandlingen får endast göras om den inte kan vänta till efter döden och inte medför mer än ringa smärta eller ringa skada för att en patient ska kunna bli organdonator. Den organbevarande behandlingen får inte heller hindra insatser som kan eller bör göras för donatorns egen skull. Behandlingen får inte pågå i mer än 72 timmar om det inte finns särskilda skäl.

– I samband med lagändringen ges också den enskildes inställning till donation en mer central roll i och med att närståendes rätt att förbjuda donation, det så kallade närståendevetot tas bort, om det är så att den möjliga donatorns inställning till donation är okänd, säger Anna Aldehag.

Hälso- och sjukvården tittar alltid i donationsregistret och pratar med närstående när donationsviljan utreds. Om donationsviljan är negativ så är donation inte aktuellt.

Undantag för personer med funktionsnedsättning

Lagändringen innebär också att även personer som vid sin död är vuxna och har en funktionsnedsättning av sådan art och grad att det var uppenbart att han eller hon som vuxen aldrig skulle haft förmågan att förstå innebörden av och ta ställning till donation, inte kan donera.

– Syftet i de här fallen är att skydda personer från ingrepp som de själva inte har kunnat ta ställning till, säger Anna Aldehag.

Socialstyrelsen har i samband med riksdagens beslut publicerat vägledande texter som en del i arbetet med att stödja professionen i tillämpningen av de nya bestämmelserna. I samband med att de nya reglerna träder i kraft i sommar kommer myndigheten dessutom att publicera en mer omfattande vägledning som stöd för hälso- och sjukvården.
Föregående artikel Multilaterala avtal om transport av färgavfall
Nästa artikel Reglerna för certifiering av pannoperatörer skjuts fram
Skriv ut
29 Betygsätt artikel:
Inga betyg

Lagpunkten är en webbtjänst för lagbevakning och lagefterlevnad. I Lagpunkten finns alla lagar som är relevanta för ett företag, såväl på svensk nivå som på EU-nivå.

Titta på vår instruktiva film om hur Lagpunkten kan hjälpa dig att snabbt komma igång.

Saknar ett enkel och kraftfullt verktyg för att ha koll på lagkrav och efterlevnad? Testa vår tjänst i två veckor utan kostnad.