X
Nyhetslista
/ Kategorier: Nyheter oktober 2022

Nytt beredskapssystem från den 1 oktober

Sedan 2016 har det pågått en intensiv återuppbyggnad av civilt försvar i Sverige som har gått hand i hand med utvecklingen av beredskapen för att hantera fredstida krissituationer.

- Den 1 oktober träder en strukturreform i kraft som ska stärka alla inblandade aktörer både i planering och förberedelser såväl som i hantering av kriser och ytterst krig, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB.

Reformen berör i första hand statliga myndigheters ansvar, roller och uppgifter. Efter beslutet den 19 maj 2022 presenterade regeringen syftet med reformen som bland annat är:

¤ Ökad tydlighet kring roller och ansvarsfördelning
¤ Stärkt motståndskraft i de viktigaste samhällsfunktionerna
¤ Stärkt samverkan med det privata näringslivet
¤ Möjligheten till riktade geografiska insatser förbättras
¤ Kraftsamling kring arbetet inför och vid höjd beredskap

MSB har ett ansvar att stödja aktörerna samt att utveckla och förvalta det nya beredskapssystemet.

När den nya strukturen träder i kraft den 1 oktober är det den som gäller och alla ska arbeta enligt den även om det inte finns svar på alla frågor. Redan den 1 november kommer det dessutom förslag från MSB till regeringen om de åtgärder som krävs för att lyfta beredskapen.

Regionalt kommer de 21 länsstyrelserna vara fördelade i sex civilområden. Därmed underlättas samverkan med Försvarsmakten regionalt men också mellan centrala myndigheter och den regionala nivån. För kommunerna fortsätter länsstyrelsen att vara den primära kontaktpunkten i utvecklingen av beredskapsfrågor.

Det som träder i kraft den 1 oktober 2022 är ett antal förordningar som innehåller beskrivningar av myndigheternas uppgifter och roller.

Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
Förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser.

Av förordningarna framgår bland annat:

¤ 60 statliga myndigheter är så kallade beredskapsmyndigheter som ska ha särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.
¤ Det finns 10 beredskapssektorer. Varje sektor har en sektorsansvarig myndighet som driver på arbetet inom sektorn, stöder andra myndigheter i sektorn verkar för att samordning sker med andra aktörer.
¤ Landets 21 länsstyrelser är indelade i sex civilområden med varsin civilområdesansvarig länsstyrelser som bland annat ska se till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning och att samverka med Försvarsmaktens militärregioner för att samordna totalförsvaret på regional nivå. Vid fredstida krissituationer som berör flera län inom civilområdet ska den civilområdesansvariga länsstyrelsen också ha förmåga att utgöra en gemensam funktion för stöd till länsstyrelsernas hantering av krisen.

Några pågående arbeten är:

¤ Beskrivning av ansvar, roller och mandat för statliga myndigheter både i planering och vid hantering av händelser och kriser.
¤ Process och metod för civil beredskapsplanering: mellan aktörer med geografiskt områdesansvar (kommuner, länsstyrelser och regeringen) och sektorerna i den nya strukturen både i planering och hantering.
¤ Aktörsgemensamma arbetssätt: vidareutveckling av ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” som ger alla inblandade aktörer ett gemensamt språk, gemensamma sätt att tänka och arbeta så att samhällets samlade resurser används effektivt.
Föregående artikel Gasläckan orsakar stora klimatutsläpp
Nästa artikel Bolag får hantera uppgifter om lagöverträdelser
Skriv ut
200 Betygsätt artikel:
Inga betyg

Lagpunkten är en webbtjänst för lagbevakning och lagefterlevnad. I Lagpunkten finns alla lagar som är relevanta för ett företag, såväl på svensk nivå som på EU-nivå.

Titta på vår instruktiva film om hur Lagpunkten kan hjälpa dig att snabbt komma igång.

Saknar ett enkel och kraftfullt verktyg för att ha koll på lagkrav och efterlevnad? Testa vår tjänst i två veckor utan kostnad.