Bränslebytet är ett av regeringens viktigaste styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser och nå Sveriges klimatmål. Regeringen avser att fatta beslut om att förstärka bränslebytet genom successivt ökade reduktionsnivåer i reduktionsplikten fram till 2030 med en kontrollstation 2022 samt införa en reduktionsplikt för flyget. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser som ersätter lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. De nya bestämmelserna syftar till att genomföra nödvändiga ändringar i svensk rätt med anledning av EU:s utsläppshandelsdirektiv och ett ändringsdirektiv inför den fjärde handelsperioden.

Den 5 juli börjar flera nya regler gälla för avfallshantering och återvinning. Målen med de nya reglerna är minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter, ökad återvinning samt en förbättrad avfallshantering. Ändringarna är en följd av att Europeiska unionens råd under 2018 beslutade om revideringar i avfallslagstiftningen, genom det så kallade avfallspaketet.

Sverige behöver ha bättre kontroll på sitt farliga avfall. Därför skärps kraven på att verksamheter, som behandlare av avfall, ska rapportera uppgifter om det farliga avfallet till ett nytt avfallsregister. Från och med den 1 november ska verksamheter börja rapportera.

Från och med den 5 januari 2021 måste varje tillverkare, importör eller distributör av en vara som släpps ut på marknaden i EU/EES och som innehåller ett särskilt farligt ämne på kandidatförteckningen i en halt av mer än 0,1 viktprocent lämna information till SCIP-databasen hos Echa. Kraven gäller inte återförsäljare som enbart säljer varor direkt till konsumenter, som till exempel butiker.