X
Nyhetslista
/ Kategorier: Nyheter november 2023

Ny EU-lag om miljöbrott

Rådets ordförandeskap och Europaparlamentets förhandlare har nått en preliminär överenskommelse om ett förslag till EU-lagstiftning som ska förbättra utredning och lagföring av miljöbrott.

Det nya direktivet syftar till att fastställa minimiregler för definitionen av brotten och påföljderna för att bättre skydda miljön. Det ersätter det tidigare direktivet från 2008, som har blivit föråldrat till följd av att EU:s miljölagstiftning har utvecklats.

I direktivet definieras miljöbrott mer exakt och nya typer av miljöbrott läggs till. Direktivet harmoniserar också påföljdsnivån för fysiska personer och för första gången även för juridiska personer i EU:s samtliga medlemsländer.

Rådet och Europaparlamentet enades om att öka antalet brott som för närvarande anges i EU:s strafflagstiftning, från nio till arton. Därmed vidgas och förtydligas vilka handlingar som förbjuds på grund av deras skadliga inverkan på miljön. De nya brotten omfattar olaglig handel med timmer, som är en viktig orsak till avskogning i vissa delar av världen, olaglig återvinning av förorenande delar av fartyg och allvarliga överträdelser av kemikalielagstiftningen.

Rådet och Europaparlamentet enades också om en klausul för ”kvalificerade brott”. Brott som finns förtecknade i direktivet och som begås uppsåtligen betraktas som kvalificerade brott om de orsakar förstörelse, oåterkallelig, utbredd och väsentlig skada eller långvarig, utbredd och väsentlig skada på ett ekosystem av betydande storlek eller miljövärde, eller på en livsmiljö inom ett skyddat område eller på luft-, mark- eller vattenkvaliteten.

När det gäller fysiska personer som begår något av de brott som omfattas av direktivet föreskrivs följande påföljder:

  • För uppsåtliga brott som orsakar någons död, ett maximistraff på minst tio års fängelse.
  • För kvalificerade brott som förorsakar katastrofala resultat, ett maximistraff på minst åtta års fängelse.
  • För brott som begåtts med åtminstone grov vårdslöshet och som lett till dödsfall, ett maximistraff på minst fem års fängelse.
  • För andra uppsåtliga brott som omfattas av lagstiftningen, ett maximistraff på antingen minst fem års eller minst tre års fängelse.
När det gäller juridiska personer föreskrivs i texten följande påföljder:

  • För de allvarligaste brotten, ett högsta bötesbelopp på minst 5 procent av den juridiska personens totala globala omsättning, eller alternativt 40 miljoner euro.
  • För alla andra brott, ett högsta bötesbelopp på minst 3 procent av den juridiska personens totala globala omsättning, eller alternativt 24 miljoner euro.
Ytterligare åtgärder kan också vidtas, bland annat att tvinga gärningsmannen att återställa miljön eller kompensera för skadan, att utesluta dem från tillgång till offentlig finansiering eller att återkalla deras tillstånd eller godkännanden.

Medlemsländerna måste dessutom se till att utbildning ges till dem som arbetar med att upptäcka, utreda och lagföra miljöbrott, såsom domare, åklagare och polismyndigheter. EU-länderna måste även se till att dessa myndigheter har tillräckliga resurser, till exempel i fråga om antalet kvalificerade anställda och de ekonomiska resurser som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt direktivet. Direktivet innehåller också bestämmelser om stöd och hjälp till personer som anmäler miljöbrott, miljöförsvarare och personer som påverkas av dessa brott.
Föregående artikel Gränsvärdena för bekämpningsmedel överskrids sällan
Nästa artikel Social, grön och digital omställning i EU
Skriv ut
57 Betygsätt artikel:
Inga betyg

Lagpunkten är en webbtjänst för lagbevakning och lagefterlevnad. I Lagpunkten finns alla lagar som är relevanta för ett företag, såväl på svensk nivå som på EU-nivå.

Titta på vår instruktiva film om hur Lagpunkten kan hjälpa dig att snabbt komma igång.

Saknar ett enkel och kraftfullt verktyg för att ha koll på lagkrav och efterlevnad? Testa vår tjänst i två veckor utan kostnad.