Nya regler för mer hållbara förpackningar i EU
Rådet har nått en överenskommelse (allmän riktlinje) om ett förslag till förordning om förpackningar och förpackningsavfall. Syftet är att ta itu med ökningen av förpackningsavfall som genereras i EU, samtidigt som den inre marknaden för förpackningar harmoniseras och den cirkulära ekonomin främjas.
-190 kg förpackningsavfall genererades av varje europé 2021. Och denna siffra kommer att öka med nästan 20 % till 2030 om vi inte gör något. Vi kan inte låta detta ske. Den allmänna riktlinjen sänder ett tydligt budskap om att EU är fast beslutet att minska och förebygga förpackningsavfall från alla källor. Denna förordning är avgörande för vår väg mot en cirkulär ekonomi och ett klimatneutralt Europa, menar Teresa Ribera Rodríguez, spansk tredje vice premiärminister och minister för ekologisk omställning och den demografiska utmaningen.
I förslaget tas hänsyn till förpackningarnas hela livscykel. Det fastställs krav för att säkerställa att förpackningar är säkra och hållbara genom krav på att alla förpackningar är material återvinningsbara och att förekomsten av potentiellt skadliga ämnen minimeras. Även märkningskrav för att förbättra konsumentinformationen fastställs. I linje med avfallshierarkin syftar förslaget till att minimera genereringen av förpackningsavfall genom att fastställa bindande mål för återanvändning, begränsa vissa typer av engångsförpackningar och kräva att ekonomiska aktörer minimerar de förpackningar som används.
Enligt förslaget ska det säkerställas att förpackningarna när de blir avfall samlas in, sorteras och materialåtervinns enligt högsta möjliga standard. I detta syfte fastställs kriterier för systemen för utökat producentansvar och bestämmelser om avfallshantering, samtidigt som det säkerställs att medlemsländerna har tillräcklig flexibilitet för att upprätthålla befintliga välfungerande system.
Den allmänna riktlinjen kommer att fungera som ett mandat för förhandlingarna med Europaparlamentet om lagstiftningens slutliga utformning.
Rådets viktigaste ändringar
I rådets text görs en avvägning mellan att behålla förslagets ambition att minska och förebygga genereringen av förpackningsavfall och ge medlemsländerna tillräcklig flexibilitet vid genomförandet av förordningen.
Förordningens tillämpningsområde
Rådet behöll tillämpningsområdet för kommissionens förslag, som omfattar alla förpackningar, oavsett vilket material som används, och allt förpackningsavfall, oavsett ursprung (inklusive industri, tillverkning, detaljhandel och hushåll).
Hållbarhetskrav och materialåtervinningsbara förpackningar
I texten till den allmänna riktlinjen bibehålls de flesta hållbarhetskraven för alla förpackningar som släpps ut på marknaden och de överordnade mål som föreslagits av kommissionen.
Kraven skärps för ämnen i förpackningar genom att kommissionen uppmanas att, med stöd från Europeiska kemikaliemyndigheten, senast 2026 utarbeta en rapport om förekomsten av ämnen som inger betänkligheter i förpackningar, för att avgöra om de inverkar negativt på återanvändning eller materialåtervinning av material eller har en inverkan på kemikaliesäkerheten.
Rådet ändrade förslaget om materialåtervinningsbara förpackningar. Samtidigt som medlemsländerna vidhöll att alla förpackningar som släpps ut på marknaden måste vara materialåtervinningsbara i enlighet med kommissionens förslag, enades de om att förpackningar ska betraktas som materialåtervinningsbara när de är utformade för materialåtervinning, och när förpackningsavfallet kan samlas in, sorteras och materialåtervinnas separat i större skala (det senare villkoret kommer att gälla från och med 2035).
I den allmänna riktlinjen bibehålls de överordnade målen för 2030 och 2040 för lägsta innehåll av återvunnet material i plastförpackningar. Senast 2034 måste kommissionen se över genomförandet av målen för 2030 och bedöma om målen för 2040 är genomförbara.
Rådet enades också om att tepåsar och självhäftande etiketter på frukt och grönsaker måste vara komposterbara och införde en möjlighet för medlemsländerna att kräva att andra förpackningar (t.ex. kaffekapslar och tunna plastbärkassar) ska vara komposterbara under särskilda omständigheter.
De nya reglerna skulle minska onödiga förpackningar genom att ålägga tillverkare och importörer att se till att förpackningarnas vikt och volym minimeras, med undantag för skyddad förpackningsdesign.
Mål för minskat förpackningsavfall
I linje med kommissionens förslag fastställs i den allmänna riktlinjen övergripande överordnade mål för att minska förpackningsavfallet, baserat på mängden för 2018: 5 % senast 2030, 10 % senast 2035 och 15 % senast 2040. Dessa mål kommer att ses över av kommissionen åtta år efter det att förordningen har trätt i kraft.
Rådet införde en möjlighet för medlemsländerna att fastställa åtgärder för att förebygga förpackningsavfall som överskrider de ovannämnda minimimålen.
Mål för återanvändbara förpackningar och återanvändning
Rådet behöll kommissionens kriterier för att definiera återanvändbara förpackningar genom att införa ett minsta antal resor och rotationer i användningen, med ett lägre minsta antal rotationer för kartong på grund av materialets olika egenskaper.
I texten fastställs nya mål för återanvändning och påfyllning för 2030 och 2040. Olika mål gäller för stora hushållsapparater, avhämtningspaket för livsmedel och drycker, alkoholhaltiga och alkoholfria drycker (utom vin), transportförpackningar (utom förpackningar som används för farligt gods eller storskalig utrustning och flexibla förpackningar i direkt kontakt med livsmedel) och gruppförpackningar. Kartongförpackningar är också undantagna från dessa krav. En ny möjlighet har införts för ekonomiska aktörer att bilda pooler för att uppfylla återanvändningsmålen för drycker.
Rådet krävde att kommissionen skulle se över målen för 2030 och på grundval av detta bedöma målen för 2040 och undantagen i bestämmelsen.
Retursystem
Enligt de nya reglerna måste medlemsländerna senast 2029 säkerställa separat insamling av minst 90 % per år av plastflaskor och dryckesbehållare av metall för engångsbruk. För att uppnå detta mål måste de inrätta retursystem för dessa förpackningsformat. Minimikraven för retursystemen kommer inte att gälla för system som redan fanns innan förordningen trädde i kraft, om systemen i fråga uppnår målet på 90 % senast 2029.
Rådet lade till ett undantag från kravet på att införa ett retursystem för medlemsländer med en separat insamlingsnivå på över 78 %, som uppnås 2026.
Begränsningar för vissa förpackningsformat
Genom de nya reglerna införs begränsningar för vissa förpackningsformat, bland annat plastförpackningar för engångsbruk för frukt och grönsaker, för livsmedel och drycker, smaksättare och såser inom hotell- och restaurangbranschen och för små förpackningar för kosmetika och toalettprodukter inom hotellbranschen (t.ex. flaskor för schampo eller hudlotion).
Rådet införde en möjlighet för medlemsländerna att fastställa undantag under vissa omständigheter, bland annat för ekologisk frukt och ekologiska grönsaker.
Övriga bestämmelser
Andra ändringar som rådet enats om inbegriper ytterligare förtydliganden om märkning av förpackningar, vilket säkerställer att konsumenterna är välinformerade om förpackningarnas materialsammansättning och om att de bortskaffas korrekt när de blir avfall. Rådet införde också en viss flexibilitet för att ta hänsyn till de märkningssystem som redan finns i vissa medlemsländer.
Dessutom bibehöll rådet de flesta av de skyldigheter för aktörer, tillverkare, importörer och distributörer som anges i kommissionens förslag. Det stärkte skyldigheterna för leverantörer av logistiktjänster att se till att producenter som använder sådana tjänster inte undviker sina skyldigheter när det gäller utökat producentansvar. Rådet förlängde förordningens tillämpningsdatum till 18 månader efter det att den trätt i kraft.