För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar utmaningar förknippade med uppskalning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, så kallad bio-CCS, en teknik som kan ge negativa utsläpp. En fråga som forskarna belyser är risken för dubbelräkning vid klimatkompensation och hur det kan undvikas.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har fastställt krav för ackreditering av övervakningsorgan. Beslutet gör det möjligt för branschorgan och andra intresseorganisationer att utarbeta uppförandekoder, ett självregleringsverktyg som bland annat företag kan använda för det interna dataskyddsarbetet.
Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samlade under förra året in 190 ton skumvätskor med PFAS, som är en grupp ämnen som är mycket farliga för hälsa och miljö. Projektet har inneburit att inventera, samla in och destruera skumvätska med PFAS för att undvika att det hamnar i miljön. Initiativet fortsätter under 2023, och minskar risken för att PFAS förorenar miljön.
I Sverige har Arbetsmiljöverket länge haft krav på att de arbetstagare som hanterar diisocyanater ska ha genomgått en utbildning. Den 24 augusti började nya utbildningskrav gälla för de diisocyanater som omfattas av begränsningen i EU:s Reach-förordning.
Faktapromemoria gällande Gemensamt meddelande om arbetet med klimat och säkerhet. Den 28 juni lade kommissionen och utrikestjänsten (EEAS) fram ett gemensamt meddelande om hur EU ska bemöta klimatförändringarnas och miljöförstöringens växande inverkan på områdena fred, säkerhet och försvar.