/ den 2 februari 2024 / Kategorier: Nyheter februari 2024 Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse Rådets och Europaparlamentets förhandlare har nått en preliminär politisk överenskommelse om ett förslag till översyn av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Översynen av direktivet är en av de viktigaste åtgärderna i EU:s handlingsplan för nollförorening. Det nuvarande direktivet har varit mycket effektivt när det gäller att minska föroreningar i vatten och förbättra reningen av avloppsvatten under de senaste trettio åren. Syftet med översynen är att uppdatera direktivet genom att utvidga dess tillämpningsområde och anpassa det till målen i den europeiska gröna given. Eftersom sektorn för rening av avloppsvatten kan bidra avsevärt till minska växthusgasutsläppen i EU införs genom de nya reglerna dels en tidsfrist för att uppnå energineutralitet inom sektorn, dels ett system för utökat producentansvar för att se till att de mest förorenande sektorerna på ett rättvist sätt bidrar till rening av mikroföroreningar i avloppsvatten. Överenskommelsen är preliminär i avvaktan på formellt antagande i parlamentet och rådet. Direktivets omfattning För att komma åt föroreningar från små tätorter utvidgade rådet och parlamentet, dvs. medlagstiftarna, direktivets tillämpningsområde till att omfatta alla tätorter med minst 1 000 personekvivalenter (pe), till skillnad från 2 000 pe i det nuvarande direktivet. Personekvivalent används som parameter för att definiera mängden avloppsvatten utifrån den potentiella vattenföroreningen per person och dag, där ”en personekvivalent” är den mängd nedbrytbart organiskt material per dag som har en biokemisk syreförbrukning på 60 g syre per dygn under fem dygn. Förvaltningsplaner och ledningsnät för insamling av avloppsvatten Medlagstiftarna enades om att skyldigheten att inrätta ledningsnät för avloppsvatten från tätbebyggelse bör utvidgas till alla tätorter med 1 000 pe eller mer. De förlängde också tidsfristen för att uppfylla denna skyldighet från 2030 till 2035 för att ge tillräckligt med tid för anpassning till de nya kraven. De införde ett antal undantag, bland annat för mindre tätorter med utsläpp i kustvatten eller i mindre känsliga områden och för de medlemsländer som senast anslöt sig till EU, t.ex. Rumänien, Bulgarien och Kroatien. Om det inte är berättigat, genomförbart eller kostnadseffektivt att inrätta ett ledningsnät kan medlemsländerna använda enskilda system för att samla in och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. I texten fastställs tidsfrister för medlemsländernas integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse för tätorter med mer än 100 000 pe till 2033 och riskutsatta tätorter med mellan 10 000 och 100 000 pe till 2039. Sådana integrerade förvaltningsplaner ska ses över minst vart sjätte år i linje med vattenramdirektivet. Rening av avloppsvatten Rådet och parlamentet utvidgade skyldigheten att tillämpa sekundär rening (dvs. avlägsnande av nedbrytbart organiskt material) på avloppsvatten från tätbebyggelse innan det släpps ut i miljön till alla tätorter med 1 000 pe eller mer från och med 2035. Undantag gäller mindre tätorter och medlemsländer som nyligen anslutit sig till EU och därför redan har varit tvungna att göra större investeringar på senare tid för att genomföra det nuvarande direktivet (dvs. Rumänien, Bulgarien och Kroatien). Medlagstiftarna anpassade också tröskelvärdena och tidsfristerna för tertiär rening (dvs. avlägsnande av kväve och fosfor) och kvartär rening (dvs. avlägsnande av ett brett spektrum av mikroföroreningar). Senast 2039 respektive 2045 måste medlemsländerna se till att tertiär rening och kvartär rening tillämpas i större anläggningar för 150 000 pe eller mer, med delmål 2033 och 2036 för tertiär rening och 2033 och 2039 för kvartär rening. Medlagstiftarna enades om att utvidga kraven på tertiär och kvartär rening fram till 2045 till att även omfatta mindre tätorter med 10 000 pe eller mer med utsläpp i områden som uppfyller vissa riskbaserade kriterier. De införde ett undantag från detta krav på tertiär rening om det renade avloppsvattnet återanvänds för bevattning i jordbruket, förutsatt att det inte finns några miljörisker eller sanitära risker. Utökat producentansvar För att täcka de extra kostnaderna för kvartär rening och i enlighet med principen ”förorenaren betalar” kommer tillverkare av läkemedel och kosmetika som förorenar avloppsvatten från tätbebyggelse med mikroföroreningar att behöva bidra till minst 80 procent av kostnaderna för denna ytterligare rening, genom ett system för utökat producentansvar. Medlagstiftarna var överens om att ge medlemsländerna viss flexibilitet när det gäller hur de ska fördela de återstående kostnaderna. Kostnaderna för att samla in och kontrollera uppgifter om produkter som släpps ut på marknaden kommer att behöva bäras även av tillverkarna. Medlagstiftarna gav kommissionen i uppdrag att bedöma de potentiella effekterna av denna bestämmelse på läkemedlens tillgänglighet och överkomlighet. Energineutralitet och förnybara energikällor Medlagstiftarna var överens om att sektorn för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kan bidra avsevärt till att minska växthusgasutsläppen och hjälpa EU att nå sitt klimatneutralitetsmål. De införde ett mål om energineutralitet, vilket innebär att reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse senast 2045, med gradvisa delmål, måste producera energi från förnybara energikällor på grundval av regelbundna energibesiktningar. Energin kan produceras i eller utanför anläggningen och upp till 35 % av den fossilfria energin får köpas från externa källor. Denna andel gäller endast det slutliga målet. Föregående artikel Internationella våtmarksdagen Nästa artikel Nya särskilt farliga ämnen Skriv ut 58 Betygsätt artikel: Inga betyg Tags: byggnad vatten EU avlopp Fler länkar Avloppsvatten från tätbebyggelse: rådet och parlamentet överens om nya regler för effektivare rening och övervakningEuropeiska unionens råd