X
Nyhetslista
/ Kategorier: Nyheter november 2023

Engångsprodukter vanligaste skräpet

Engångsprodukter och framför allt fimpar står för nästan allt skräp som hamnar på våra gator och torg. Mer än 90 procent av allt som skräpas ned är engångsprodukter. Det visar den nationella skräpmätningen som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket.

I den nya nationella skräpmätningen kan vi se vad som skräpas ned i Sverige. Resultatet visar att engångsprodukter, och främst plast, dominerar skräpet som slängs. Det vanligaste skräpet i mätningen är cigarettfimpar.

Skräpmätningen, som utfördes av Håll Sverige Rent på uppdrag av Naturvårdsverket, genomfördes under perioden maj-september i centralorter i 40 slumpvis utvalda kommuner i landet.

Fimpen är det vanligaste skräpet

Nio av tio skräpartiklar är engångsprodukter av olika slag. Cigarettfimpar står för 48 procent av skräpet och portionssnus för 17 procent av skräpet när man räknar i antal.

Plasten sticker ut

Mätningen visade också att två tredjedelar av skräpet på våra gator och torg och i våra parker innehåller plast. Den vanligaste kategorin inom plast förutom fimpar är flexibla omslag vilket bland annat är förpackningar för godis, glass och snacks men även plastbestruket papper som hamburgerpapper.

När plast hamnar i naturen kan det orsaka stora problem för djur, människor och miljö. Plast som skräpar ner är också en källa till spridning av mikroplaster.

Vanligaste skräpet

  1. Fimpar, 48 procent
  2. Portionssnus, 17 procent
  3. Engångsplast (exklusive fimpar), 15 procent

(mätt i antal, i procent av totala mängden skräp)

Vanligaste materialet som skräpas ned

  1. Plast, 66 procent
  2. Övriga material, t.ex portionssnus, tyg, trä, bambu, organiskt, 21 procent
  3. Papper/kartong, 7 procent
  4. Metall, 4 procent
  5. Glas, 2 procent

(mätt i antal, i procent av totala mängden skräp)


Varför och hur görs mätningen?

Skräpmätningen visar vad det är för skräp som hamnar på gator och torg och i parker och visar inte hur mycket skräp det totalt slängs i hela landet.

Mätningen ligger till grund för uträkningen av den nedskräpningsavgift som producenter av vissa engångsplastprodukter ska betala för att kompensera kommunernas städkostnader och är en del av genomförandet av engångsplastdirektivet. De kostnaderna beräknas uppgå till 430 miljoner och en del av detta ska bekostas av producenterna. Hur mycket producenterna ska betala beslutas inom kort.

Skräpet mättes i 40 slumpvis utvalda kommuner i Sverige. Mätningarna gjordes i centralorten i kommunen, som ofta också är den största orten i kommunen. Mätningen gjordes mellan 22 maj och den 17 september med uppehåll vecka 29, alltså 16 veckor totalt. Varje kommun mättes under sju dagar. Utifrån mätningarna har ett medelvärde beräknats som sedan antas gälla för hela Sverige.

Olagligt att skräpa ned – även småskräp

Det är olagligt att skräpa ner i Sverige. Den som skräpar ner kan få böter eller fängelse, beroende på hur allvarlig och omfattande nedskräpningen är.

Från 1 januari 2022 gäller även boten för den som slänger småskräp på marken, som till exempel cigarettfimpar, tuggummin eller godispapper.

Föregående artikel Vissa uppgifter i journaler ska kunna delas inom EES
Nästa artikel Ny föreskrift om hantering av brandfarliga vätskor
Skriv ut
187 Betygsätt artikel:
Inga betyg

Lagpunkten är en webbtjänst för lagbevakning och lagefterlevnad. I Lagpunkten finns alla lagar som är relevanta för ett företag, såväl på svensk nivå som på EU-nivå.

Titta på vår instruktiva film om hur Lagpunkten kan hjälpa dig att snabbt komma igång.

Saknar ett enkel och kraftfullt verktyg för att ha koll på lagkrav och efterlevnad? Testa vår tjänst i två veckor utan kostnad.