X
Nyhetslista
/ Kategorier: Nyheter november 2022

EU mål för koldioxidupptag inom markanvändning och skogsbruk

55 %-paketet: preliminär överenskommelse med ambitiösa mål för koldioxidupptag inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
Rådet och Europaparlamentet har nått en preliminär politisk överenskommelse om att stärka bidraget från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) till EU:s höjda övergripande klimatambition för 2030.

I avvaktan på ett formellt antagande fastställde parlamentet och rådet om att fastställa ett övergripande EU-mål på 310 Mt koldioxidekvivalenter i nettoupptag i LULUCF-sektorn 2030 på EU-nivå. LULUCF-sektorn omfattar användningen av mark, träd, växter, biomassa och timmer och står för både utsläpp och upptag av koldioxid från atmosfären. Målet är att gradvis öka upptaget och minska utsläppen så att det EU-omfattande målet uppnås.

Enligt den preliminära överenskommelsen ska de nuvarande reglerna som innebär att utsläppen inte får överskrida upptagen (förbud mot att generera nettoutsläpp) fortsätta att gälla till 2025. För perioden 2026–2030 då upptagen bör vara större än utsläppen ska varje medlemsland ha ett bindande nationellt mål för 2030. I överenskommelsen behåller man fördelningen av mål mellan medlemsländerna i enlighet med kommissionens förslag.

Utöver de nationella målen till 2030 fastställer överenskommelsen för varje medlemsland ett åtagande om att uppnå en viss nettosumma av utsläpp och upptag av växthusgaser för hela perioden 2026–2029 (budgeten för 2026–2029). Budgeten ska baseras på en bana med vägledande årliga mål vad gäller upptag och utsläpp.

Den preliminära överenskommelsen behåller möjligheten att köpa och sälja uttagsenheter mellan medlemsländerna och använda överskott av årliga utsläppstilldelningar enligt förordningen om ansvarsfördelning för att uppnå LULUCF-målen.

Överenskommelsen bibehåller en övergripande allmän flexibilitet för att stödja de medlemsländer som har svårt att uppnå sina mål på grund av naturliga störningar (såsom skogsbränder, skadegörare och klimatförändringarnas och organiska markers effekter på utsläppen), förutsatt att unionen som helhet uppnår sitt mål för 2030. Överenskommelsen skärper kriterierna för att bedöma om det EU-omfattande målet uppnås och följaktligen om flexibilitetsmekanismen kan användas.

Medlemsländerna kommer att tillåtas att använda flexibilitetsmekanismen upp till en fastställd gräns, förutsatt att de, bland annat, förser kommissionen med underlag enligt en väldefinierad metod.

Genom överenskommelsen införs en styrningsmekanism i förordningen, inbegripet de åtgärder som ska vidtas om ett medlemsland inte uppnår sitt nationella mål under den andra perioden.

Kommissionen ska lämna in en rapport inom sex månader från den första globala översynen enligt Parisavtalet (som genomförs 2023) om inkluderingen av växthusgasutsläpp utom koldioxid från jordbruket i tillämpningsområdet för förordningen och om fastställande av målen för markanvändningssektorn efter 2030.
Föregående artikel Elektrifiering av transporter
Nästa artikel Allt fler arbetsmiljöbrott lagförs
Skriv ut
96 Betygsätt artikel:
Inga betyg

Lagpunkten är en webbtjänst för lagbevakning och lagefterlevnad. I Lagpunkten finns alla lagar som är relevanta för ett företag, såväl på svensk nivå som på EU-nivå.

Titta på vår instruktiva film om hur Lagpunkten kan hjälpa dig att snabbt komma igång.

Saknar ett enkel och kraftfullt verktyg för att ha koll på lagkrav och efterlevnad? Testa vår tjänst i två veckor utan kostnad.