Nya regler för att minska skadliga utsläpp
Rådets och Europaparlamentets förhandlare har nått en preliminär politisk överenskommelse om översynen av direktivet om industriutsläpp och förordningen om inrättande av en portal för industriutsläpp.
De nya reglerna ska förbättra skyddet av människors hälsa och miljön genom att minska de skadliga utsläppen i luft, vatten och mark från industrianläggningar, däribland jordbruksföretag med intensiv djuruppfödning, och från avfall. De ska också förbättra rapporteringen av miljödata genom att uppgradera det befintliga europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar och skapa en mer heltäckande och integrerad portal för industriutsläpp.
Överenskommelsen är preliminär i avvaktan på ett formellt antagande i parlamentet och rådet.
Industriutsläppsdirektivet
Direktivet om industriutsläpp är det viktigaste EU-instrumentet för reglering av föroreningar från industrianläggningar, däribland intensiv djuruppfödning, t.ex. kväveoxid, ammoniak, kvicksilver, metan och koldioxid. Anläggningar och jordbruksföretag i industriell skala måste bedriva sin verksamhet i enlighet med ett tillstånd som beviljats av nationella myndigheter och som använder bästa tillgängliga teknik (BAT) som standard.
Direktivets omfattning
Efter ändringen kommer direktivet att bidra till energieffektivitet, en cirkulär ekonomi och utfasning av fossila bränslen.
I sin preliminära överenskommelse anpassade lagstiftarna vissa tröskelvärden i jordbruket för djurhållning: 350 djurenheter för grisar, 280 djurenheter för fjäderfä (300 för värphöns) och 380 djurenheter för blandjordbruk. Extensivt jordbruk och privat djurhållning skulle undantas från direktivets tillämpningsområde. De nya reglerna ska tillämpas successivt, med början 2030 med de största jordbruksföretagen.
Överenskommelsen innebär också att gruvdrift införs i direktivet. Det omfattar nu utvinning och behandling av malm för icke-energirelaterade ändamål som produceras i industriell skala, t.ex. järn, koppar, guld, nickel och platina. Efter en översyn och ett lagstiftningsförslag från kommissionen kan direktivet utvidgas till att även omfatta industrimineraler.
Gränsvärden för utsläpp
Genom överenskommelsen införs begreppet gränsvärden för miljöprestanda, som ska fastställas av de behöriga myndigheterna i tillståndet för upprättande och drift av anläggningar. Rådet och Europaparlamentet enades om att göra gränsvärdena för miljöprestanda bindande för alla energiresurser utom vatten, för vilket de behöriga myndigheterna måste fastställa bindande mål. Gränsvärdena för miljöprestanda kommer att bli vägledande för ny teknik.
Införande av e-tillstånd
Enligt det befintliga direktivet ska medlemsländerna införa bindande regler för att inrätta en registreringsmekanism så att industrianläggningar ska kunna ansöka om och få ett tillstånd, förutsatt att de uppfyller vissa krav.
Lagstiftarna enades om att göra tillståndsprocessen effektivare och mindre betungande genom att ålägga medlemsländerna att skapa ett elektroniskt tillståndssystem (e-tillstånd) senast 2035.
Efterlevnad
Enligt texten ska medlemsländerna införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för dem som inte följer de åtgärder som antagits för att genomföra direktivet. Påföljderna måste fastställas med hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått, om den är återkommande och vilka människor och vilken miljö som påverkas av den. De måste innefatta administrativa santionsavgifter och, för de allvarligaste överträdelserna, böter på minst 3 % av verksamhetsutövarens årsomsättning i EU.
Enligt de nya reglerna måste medlemsländerna också se till att människor har rätt att begära ersättning om deras hälsa har skadats eftersom de nationella bestämmelser som införlivar direktivet inte har följts.
Rådet och Europaparlamentet införde den flexibilitet som medlemsländerna behöver för att anpassa bestämmelserna om sanktioner och ersättning vid hälsoskador till sina nationella rättssystem.
Översynsklausul
Enligt den preliminära överenskommelsen ska kommissionen se över och bedöma genomförandet av direktivet 2028 (och därefter vart femte år). Vid bedömningen måste hänsyn tas till ny teknik och behovet av ytterligare åtgärder för att förebygga föroreningar eller av EU-omfattande krav på minimigränser för utsläpp.
Senast 2026 måste kommissionen bedöma hur man bäst kan hantera utsläppen från uppfödning av nötkreatur och från jordbruksprodukter som släpps ut på EU-marknaden.
Portalen för industriutsläpp
Lagstiftarna enades också om ett förslag om inrättande av en ny portal för information om industriutsläpp som ersätter den befintliga förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar. Portalen ska förbättra allmänhetens tillgång till information om industriutsläpp och förenkla deras deltagande i beslutsprocesser på miljöområdet.
Den kommer att innehålla uppgifter om anläggningarnas användning av vatten, energi och viktiga råvaror så att framstegen mot en cirkulär och resurseffektiv ekonomi kan övervakas.
Rådet och Europaparlamentet införde en allmän översynsklausul för att bedöma de verksamheter och föroreningar som omfattas av förordningen och de tillämpliga tröskelvärdena i bilaga I (för verksamheter som måste rapporteras över fastställda tröskelvärden) och bilaga II (för föroreningar som måste rapporteras över fastställda tröskelvärden). Lagstiftarna lade till dikofol och två typer av PFAS – perfluoroktansyra (PFOA) och dess salter och perfluorhexan-1-sulfonsyra (PFHxS) – bland de ämnen som förtecknas i bilaga II. Senast 2026 måste kommissionen göra en översyn av bilaga II och ge vägledning om mätmetoderna för dessa ämnen.
Den preliminära överenskommelsen innehåller också bestämmelser för att anpassa förordningen till direktivet om industriutsläpp och Kievprotokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar.
Lagstiftarna enades om att förordningen träder i kraft 2028, så att medlemsländerna får tillräckligt med tid för att anpassa sig till de nya reglerna.