Avståndet till klimatmålen minskar
Sveriges klimatmål till 2030 kommer inte att nås om en omfattande sänkning av reduktionsplikten på diesel och bensin genomförs och bibehålls. Avståndet till det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 har minskat, men det behövs förstärkta insatser inom flera områden för att möjliggöra en omställning. Det visar Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan.
Naturvårdsverkets analyser visar att förutsättningarna för att Sverige ska lyckas med klimatomställningen i flera avseenden har förbättrats. Åtgärdsalternativen har blivit fler och billigare, och det finns en ökad investeringsvilja inom näringslivet.
– För att ta tillvara dessa förutsättningar behöver klimatpolitiken få en framträdande roll i alla relevanta politikområden. Det krävs långsiktiga politiska beslut som har en bred förankring och håller över tid, säger Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning.
Vart fjärde år ska regeringen, enligt klimatlagen, presentera en klimatpolitisk handlingsplan. Naturvårdsverket har i uppgift att ta fram underlag till denna, vilket idag har överlämnats till regeringen. Samtidigt överlämnades myndighetens årliga underlag till klimatredovisning.
Utsläppen bedöms minska med 70 procent till 2045
Naturvårdsverkets underlag visar att Sverige är betydligt närmare att nå målet om nettonollutsläpp till 2045 jämfört med motsvarande bedömningar i tidigare klimatredovisningar och klimatpolitisk handlingsplan. Sveriges utsläpp har sedan 1990 minskat med 33 procent och utsläppen bedöms nu minska med omkring 70 procent till 2045. Det ger ett utsläppsgap på 9–12 miljoner ton om Sverige fullt ut använder möjligheten till kompletterande åtgärder 2045. Det minskade utsläppsgapet beror på en kombination av ambitionshöjningar i EU, allt tydligare investeringsplaner i näringslivet, och styrmedel som införts i den nationella politiken.
– Våra bedömningar förutsätter att den pågående elektrifieringen av industri och transporter kan skalas upp, både på kortare och längre sikt. Det kommande decenniet behöver vi framför allt omfattande investeringar i vindkraft och elnät, säger Stefan Nyström.
Sänkt reduktionsplikt ökar avståndet till 2030-målen
De nationella etappmålen till 2030 kan nås med nu beslutade styrmedel, men avståndet till målen ökar om regeringen genomför och bibehåller den aviserade sänkningen av reduktionsplikten på diesel och bensin. Det här gäller etappmålet för inrikes transporter och motsvarande svenska mål för utsläppen utanför EU:s utsläppshandel. Med en sänkt reduktionsplikt blir det också svårare för Sverige att klara sitt utsläppsåtagande gentemot EU. En mer exakt bedömning av avståndet till målen kan inte göras förrän det finns ett konkret förslag på reduktionspliktsnivåer.
Sverige har också ett separat EU-mål, som nyligen har skärpts, för upptag av koldioxid från skog och mark (LULUCF-sektorn). De senaste årens utveckling pekar i riktning mot att åtagandet inte nås.
45 förslag som tar Sverige närmare målen
Naturvårdsverkets underlag innehåller förutom analyser av hur Sverige ligger till mot klimatmålen, även konkreta förslag som kan ta Sverige närmare målen. Totalt presenteras 45 förslag på styrmedel, styrmedelsförändringar eller andra åtgärder som kan öka chanserna för Sverige att nå klimatmålen, både på kortare och längre sikt. Förslagen berör alla sektorer och är till största del framtagna i samarbete med andra myndigheter.
De 45 förslagen kan kortfattat summeras på följande vis:
1. Utvecklingen av styrmedel för el- och värmesektorn samt industrin bör fokusera på insatser som möjliggör omställningen. Tillgång på kompetens, effektiva tillståndsprocesser, energi- och resurseffektivitet samt infrastruktur för lagring av koldioxid är några centrala frågor.
2. Reduktionsplikten kan endast sänkas under en mycket begränsad period, om utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner ska minska i tillräcklig omfattning till 2030. Ytterligare styrmedel som möjliggör en snabb elektrifiering och en ökad transporteffektivitet föreslås också. Incitamenten för klimatåtgärder i jordbrukssektorn behöver förstärkas när EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomförs i Sverige.
3. Ytterligare styrmedel som ökar kolsänkan behöver införas. Även tekniska åtgärder för negativa utsläpp, som bio-CCS, behöver prioriteras bland de kompletterande åtgärderna.