X
Nyhetslista
/ Kategorier: Nyheter september 2023

Rapport om bio-CCS och dubbelräkning vid klimatkompensation

För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar utmaningar förknippade med uppskalning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, så kallad bio-CCS, en teknik som kan ge negativa utsläpp. En fråga som forskarna belyser är risken för dubbelräkning vid klimatkompensation och hur det kan undvikas.

– Negativa koldioxidutsläpp är har en central roll i de flesta globala scenarier som uppfyller Parisavtalets temperaturmål och är en viktig dellösning för att Sverige ska nå nettonollutsläpp år 2045. En del kan uppnås med hjälp av naturbaserade lösningar, så som beskogning och återställande av ekosystem. Men det kommer också att krävas betydande bidrag från så kallade tekniska metoder för avlägsnande av koldioxid, säger Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Avskiljning och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS eller BECCS (Bio-Energy with Carbon Capture and Storage), är en av de mest diskuterade teknologierna för negativa utsläpp. I Sverige skulle tekniken kunna tillämpas i första hand på massabruk och kraftvärmeverk.

– Marknaden för negativa utsläpp kommer att bli betydande, och den måste utvecklas snabbt för att vi ska klara klimatmålen. Sverige har goda förutsättningar för att utveckla bio-CCS men samtidigt är det viktigt att det görs på ett genomtänkt och hållbart sätt så att det inte används för att fördröja verkliga utsläppsminskningar, säger Lars Zetterberg, forskare på IVL.

I en rapport framtagen inom Sustainable Finance Lab har IVL-forskarna tittat på olika policymodeller som kan införas för att stimulera BECCS och vilka möjligheter och utmaningar det finns med att utfärda BECCS-krediter som säljs på marknaden för frivillig klimatkompensation.

I rapporten förklarar de hur risker för dubbelräkning kan uppstå och ger rekommendationer om hur den problematiken kan hanteras.

Enligt Parisavtalet ska alla länder, även utvecklingsländer, sätta mål för hur de ska bidra till minskade utsläpp. Tidigare var det vanligt att kompensationsprojekt genomfördes i utvecklingsländer, eftersom de inte hade egna nationella mål att minska utsläppen och därmed inte något eget intresse av att få tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna själva. Andra aktörer kunde då tillgodoräkna sig dessa minskade utsläpp på ett trovärdigt sätt. Men efter att även dessa länder behöver redovisa egna utsläppsminskningar har det blivit svårare att genomföra dessa kompensationsprojekt och samtidigt låta någon annan tillgodoräkna sig resultatet eftersom det uppstår risker för dubbelräkning, dvs att samma utsläppsminskning räknas två gånger. Det har ökat trycket på utveckling av regelverk för länder som genomför klimatprojekt för att sälja krediter för frivillig klimatkompensation.

– Vår slutsats är att det behövs förändringar och uppdateringar av lagstiftningen, både på nationell nivå i Sverige och på EU-nivå, för att komma till rätta med dubbelräkningsproblemet. Då skulle det gå att komma till rätta med dubbelräkningsproblematiken och skapa förutsättningar för trovärdig klimatkompensation som bidrar till en höjd klimatambition, säger Kenneth Möllersten.
Föregående artikel Krav för övervakningsorgan av uppförandekoder
Nästa artikel Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet
Skriv ut
97 Betygsätt artikel:
Inga betyg

Lagpunkten är en webbtjänst för lagbevakning och lagefterlevnad. I Lagpunkten finns alla lagar som är relevanta för ett företag, såväl på svensk nivå som på EU-nivå.

Titta på vår instruktiva film om hur Lagpunkten kan hjälpa dig att snabbt komma igång.

Saknar ett enkel och kraftfullt verktyg för att ha koll på lagkrav och efterlevnad? Testa vår tjänst i två veckor utan kostnad.