En ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Energimyndigheten analyserar hur borttagning av koldioxid från atmosfären, så kallade negativa utsläpp, kan bidra till att uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål.

Idag den 13 december avslutades förhandlingarna på FN:s klimatmöte COP28 i Dubai, Förenade Arabemiraten. Mötet ledde fram till en överenskommelse som kan innebära "början till slutet" för fossila bränslen.

Lagpunkten har varit på Energimyndighetens konferens om internationellt klimatsamarbete och global utsläppshandel. Energimyndigheten har i uppdrag från Sveriges regering att förvärva utsläppsminskningar i andra länder som en kompletterande åtgärd som kan bidra till de svenska klimatmålen. Detta görs under Parisavtalets artikel 6, ett verktyg för att möjliggöra finansiering och genomförande av klimatåtgärder och för att bidra till högre klimatambition globalt.

EU kommer att införa en ny förordning för att motverka att företag flyttar produktionen av vissa utsläppsintensiva varor utanför EU:s gränser. Det så kallade CBAM-systemet innebär att importörer av vissa varor ska betala ett koldioxidpris som motsvarar priset inom EU. Nu är det klart att det blir Naturvårdsverket som får ansvaret för att CBAM följs i Sverige.

För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar utmaningar förknippade med uppskalning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, så kallad bio-CCS, en teknik som kan ge negativa utsläpp. En fråga som forskarna belyser är risken för dubbelräkning vid klimatkompensation och hur det kan undvikas.