För att påskynda utbyggnaden av förnybar energi har Europeiska Unionens Råd antagit förordning (EU) 2022/2577. Anledningen är framförallt kriget i Ukraina och dess påverkan på Europeiska unionens energiförsörjning och energipriser.

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser ökade med 3,4 procent under 2021 jämfört med 2020. Den främsta förklaringen till utsläppsökningen är industrins uppgång från låga produktionsnivåer samt ökad användning av fossila bränslen inom el- och värmesektorn, vilket orsakades av kallare väder och högre elpriser. Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045.

Anpassningen av energi hushållningsreglerna till den nya regelmodellen inom Möjligheternas Byggregler frikopplas från den övergripande tidplanen för projektet och senareläggs minst sex månader. Detta för att möjliggöra samordning med ändringar i energireglerna till följd av det kommande omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD).

Regeringen vill att eldrivna transporter ska bli möjliga i hela landet och höjer anslaget till Klimatklivet med 400 miljoner kronor under 2023 för att möjliggöra fler satsningar på laddinfrastruktur.

EU:s energiministrar beslutade om så kallad allmän inriktning av förslaget till ändringar av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD, den 25 oktober.