För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar utmaningar förknippade med uppskalning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, så kallad bio-CCS, en teknik som kan ge negativa utsläpp. En fråga som forskarna belyser är risken för dubbelräkning vid klimatkompensation och hur det kan undvikas.

Rådet och Europaparlamentet har nått en preliminär politisk överenskommelse om ett förslag som syftar till att fasa ut fossila bränslen i luftfartssektorn och skapa lika villkor för en hållbar luftfart (initiativet ReFuelEU Aviation).

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser ökade med 3,4 procent under 2021 jämfört med 2020. Den främsta förklaringen till utsläppsökningen är industrins uppgång från låga produktionsnivåer samt ökad användning av fossila bränslen inom el- och värmesektorn, vilket orsakades av kallare väder och högre elpriser. Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045.

Regeringen fortsätter satsningen på bio-CCS genom ett statligt stöd på 36 miljarder kronor under perioden 2026–2046 vilket ska fördelas till de aktörer som kan avskilja och lagra koldioxid till lägst kostnad. Sveriges geologiska undersökning (SGU) får i uppdrag att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring.

Naturvårdsverkets grova beräkningar visar att utsläppen från Nord Streams gasledningar kan motsvara en fjärdedel av hela Sveriges klimatutsläpp under ett år, och ännu mer sett i ett kortare tidsperspektiv.